CARACAS. Hugo Chávez är död men hans ande svävar över valrörelsen i söndagens presidentval i Venezuela. I opinionsmätningarna leder Chávez handplockade efterträdare Nicolás Maduro.
Svetten rinner nedför tusentals offentliganställdas nackar i den 32-gradiga hettan utanför presidentpalatset Miraflores.
Mötesdeltagarna har fått röda t-tröjor och ”ledigt” från jobbet för att komma och lyssna på interimpresidenten och socialisten Nicolás Maduro.
– Jag är Chávez ”son”! Han utsåg mig till sin efterträdare. Så låt oss nu fullfölja det som El Comandante påbörjade, kamrater! ekar Maduros röst från scenen längst fram.
Responsen är långt ifrån den som Chávez brukade få när han levde. Maduro saknar sin företrädares karisma och ger den här dagen ett närmast tafatt intryck, där han står och vevar med högernäven inför det röda folkhavet.
Men i opinionsmätningarna leder han ännu med mellan fem och femton procentenheter före oppositionens kandidat Henrique Capriles. Förklaringen finns i det som denne 50-årige före detta busschaufför och fackföreningsledare representerar, snarare än i hans person.
– Ingen kan mäta sig med Chávez. Men Maduro vet vad det innebär att leva i fattigdom, säger den 30-åriga Vanessa Torrealba till DN i folkhavet.
Hon arbetar på Mercal, en kedja av subventionerade matvarubutiker i fattiga förorter som socialistregeringen skapade för tio år sedan. Då gjorde höga oljepriser satsningar på vuxenutbildning, närsjukvård, bostadsbyggande och andra stödprogram möjliga.
Tillsammans har det lett till att ojämlikheten minskat och att Venezuela tagit stora kliv uppåt på FN:s index för mänsklig utveckling.
Men det finns också en annan förklaring till Maduros ledning: hans partis fusion med statsapparaten.
Antalet offentliganställda i Venezuela har fördubblats till 2,5 miljoner de senaste åren, och det finns gott om vittnesmål om en intern arbetskultur som kräver absolut lojalitet mot partiet.
– Socialisterna använder sig skamlöst av staten för att mobilisera väljare. Maduro står ofta i timtal och talar i alla tv-kanaler samtidigt, och offentliganställda är rädda för att rösta ”fel”. Förutsättningarna i valet är helt enkelt inte rättvisa, säger journaliststudenten Vanessa Eisig.
Hon stöder oppositionens kandidat Henrique Capriles och deltar tillsammans med ett fyrtiotal andra studenter i en tältprotest i Caracas. De har utsatts för flera angrepp.
– Sex stora bilar och hundratals motorcyklar med socialister kom hit i måndags kväll. De sköt i luften, slog oss med järnrör och kastade sten och flaskor, berättar 22-årige Junior Guerrero, som säger sig ha skadats i sammandrabbningen.
– Studentrörelsen är en sten i skon för dem. De vill tysta oss, fyller Vanessa Eisig i.
Angreppen på studenterna har fördömts av Chávez ”kronprins” Nicolás Maduro. Han kallar dem ”en provokation av inhyrda legoknektar från Centralamerika”, vars mål sägs vara att destabilisera Venezuela inför valet. Men frågan är om inte det största hotet mot Maduros valseger är hans egna uttalanden.
I förra veckan påstod han på fullt allvar att han mött Hugo Chávez i en liten fågels skepnad – och att denna fågel ska ha visat honom sitt gillande genom att cirkla tre gånger runt hans huvud.
– Den där fågeln verkar ha flugit in i Maduros mun och tagit sig upp i hans hjärna, sade oppositionens kandidat Henrique Capriles syrligt i en kommentar.
När DN talar med människor i Caracas fattigare områden, finns också vissa tecken på att valvinden kan vara på väg att vända.
– Det där med fågeln blev för mycket för mig. Jag har alltid röstat på Chávez tidigare, och min faster fick sin bostad tack vare honom. Men jag litar inte på Maduro, säger Yoana Buenamende, som har ett litet gatustånd i stadsdelen Los Perros.
– Många av dem jag känner har ändrat sig de senaste dagarna. Så jag tror faktiskt att Capriles har en liten chans att vinna, säger hon.
Fakta. Kandidaterna
Nicolás Maduro, 50, är det regerande Socialistpartiets kandidat. Han utsågs till efterträdare av Hugo Chávez innan denne reste till Kuba för sin sista och ödesdigra operation strax före jul förra året. Lovar att följa Chávez exempel, hålla fast vid den statligt dominerade ekonomin och samordna kampen mot brottsligheten.
Henrique Capriles, 40, är den enade oppositionens kandidat, med starka privata intressen i ryggen. Försöker knappa in på Maduro genom att lova höjd minimilön och kamp mot brottsligheten. Vill bevara regeringens ”misiones”, de populära stödprogrammen till fattiga, men är kritisk till den bristande maktdelningen i Venezuela.
Erik de la Reguera
Kandidaterna
Nicolás Maduro, 50, är det regerande Socialistpartiets kandidat. Han utsågs till efterträdare av Hugo Chávez innan denne reste till Kuba för sin sista och ödesdigra operation strax före jul förra året. Lovar att följa Chávez exempel, hålla fast vid den statligt dominerade ekonomin och samordna kampen mot brottsligheten.
Henrique Capriles, 40, är den enade oppositionens kandidat, med starka privata intressen i ryggen. Försöker knappa in på Maduro genom att lova höjd minimilön och kamp mot brottsligheten. Vill bevara regeringens ”misiones”, de populära stödprogrammen till fattiga, men är kritisk till den bristande maktdelningen i Venezuela.
-
Publicerat i DN den 12 april 2013.
