MEXICO CITY. När Mexiko i dag går till presidentval sker det mot en fond av upptrappat maffiavåld. Det gamla maktpartiet PRI:s kandidat är favorit, men stämningen i landet är polariserad och i medelklassen funderar många på att taktikrösta på vänsterpolitikern Andres Manuel López Obrador.
Staden Cuernavaca ligger en dryg timmes bilresa från Mexico City. Längre än så behöver man inte åka från huvudstadens relativa lugn för att plötsligt befinna sig mitt i knarkkrigets vardag.
– I går, bara fem minuter efter att jag hade hämtat upp barnen, kidnappades en kvinna precis utanför skolan. Beväpnade män sköt i luften och slet i väg kvinnan från hennes barn. Nu i morse fick vi veta att hon hade frigetts – men familjen tvingades visst betala en miljon pesos (600 000 kronor) i lösesumma, berättar 42-åriga Fabiola Kun.
Hon sitter på ett kafé tillsammans med sin väninna, den 43-åriga läkaren Lilia Marquez, och talar om rädslan i denna miljonstad, som på kort tid förvandlats från ett idylliskt resmål för huvudstadsbor till ett slagfält för stridande maffior.
– Fyra föräldrar på barnens skola har kidnappats det senaste året. Situationen är verkligen extrem, intygar Fabiola.
Den militäroffensiv som president Felipe Calderón inledde mot maffian 2006 har hittills krävt minst 50 000 dödsoffer. Men även om enskilda maffiabossar har gripits eller dödats, har den organiserade brottsligheten som helhet inte försvagats.
Militäroffensiven har lett till en rubbad maktbalans i den undre världen, med fler uppgörelser och mord till följd. Även kidnappningar och utpressningsfall har ökat dramatiskt i takt med att konkurrerande organisationer försökt ta över städer där maffiabossar dödats eller gripits – som i Cuernavaca.
Samtidigt göds våldet av en stadig efterfrågan på illegala droger i USA och Europa.
När Mexiko går till presidentval i dag förefaller därför många väljare hoppas att det gamla maktpartiet PRI – som styrde Mexiko med järnhand 1929–2000 – ska kunna förhandla fram ett fredsavtal mellan de stridande maffiorna. Och det trots att partiets kandidat Enrique Peña utåt sett avfärdar alla tankar på en sådan hemlig pakt.
Peña är favorit till segern och leder med mellan sex och arton procentenheter i opinionsmätningarna. Men än är många väljare osäkra, och de som minns PRI:s auktoritära styre varnar för ökad korruption och maktmissbruk.
– Sedan demokratiseringen år 2000 har jag alltid röstat på högerpartiet PAN. Men dess kandidat Josefina Vázquez verkar vara chanslös nu. Så jag har bestämt mig för att taktikrösta på vänsterns López Obrador, för att hindra PRI från att komma till makten, säger Fabiola Kun.
Hon är långtifrån ensam om det. De senaste veckorna har vänsterkandidaten Andres Manuel López Obrador knappat in på Peña, samtidigt som hashtags som #PanistasConAMLO (”PAN-sympatisörer som stöder AMLO”) blivit vanliga på sociala nätverk. Hur stort taktikröstandet kommer att bli är oklart – men valet är långtifrån avgjort.
– López Obrador har en poäng i att man måste bekämpa fattigdomen för att komma åt maffiavåldet. Många av de unga män som lockas till att arbeta som kriminella gör det bara för pengarna. De kan få 5 000 pesos (2 500 kronor) per vecka för att bara hålla vakt i ett gathörn. Det är betydligt mer än de kan tjäna på hederliga jobb, säger Lilia Marquez.
López Obrador är liksom Peña en politiker som väcker starka känslor. När han och hans anhängare blockerade paradgatan Reforma i Mexico City för sex år sedan i protest mot påstått valfusk fick han en stämpel som bråkmakare – och än i dag är många i medel- och överklassen skeptiskt inställda till honom.
– Segraren blir troligen den som skrämmer medelklassen minst. Det är ett tydligt mönster i mexikansk politik numera. År 2000 var det i första hand medelklassen som röstade bort PRI från makten. Och 2006 satte den stopp för López Obradors första försök att nå presidentposten, säger Dennis Gilbert, professor i sociologi vid Hamilton College i USA, till DN.
Indirekt har López Obrador draghjälp av en studentrörelse som växt fram de senaste veckorna och som kallas för #Yosoy132 [mer om den här]. Den är partipolitiskt obunden, leds av ungdomar ur medel- och överklass och har udden riktad mot Peña och PRI.
– Det är ett problem att många i vår generation inte minns hur det var under PRI:s styre. Samtidigt är många mediers rapportering grovt snedvriden, säger den 22-årige Efrén Trejo, en av medlemmarna i studentrörelsen.
Nyligen publicerade den brittiska tidningen The Guardian dokument som tycks visa att tv-kanalen Televisa tagit emot mångmiljonbelopp från Enrique Peñas stab i utbyte mot förmånlig nyhetsrapportering. Uppgifterna förnekas av Televisa, men har gett studentrörelsen vind i seglen.
Nu hoppas Efrem Trejo och de andra i YoSoy132 kunna förhindra valfusk.
– Vi har fått in rapporter om att PRI erbjuder upp till 3 000 pesos (1 500 kronor) till den som kan rekrytera tio personer som lovar att rösta på partiet. Men vi har organiserat flera tusen valobservatörer som kommer att försöka dokumentera alla tänkbara oegentligheter. Målet är att valet ska bli så fritt och rättvist som möjligt.
Erik de la Reguera
Valet avgörs i en omgång
Enrique Peña, 45, före detta guvernör i delstaten Estado de Mexico (Mexico CItys folktäta ytterområden). Kandidat för partiet PRI, som satt vid makten i 71 år under 1900-talet. Lovar ökat stöd till landets fattiga.
Andres Manuel López Obrador, 59, center-vänsterkandidat som tidigare har varit borgmästare i Mexico City. Var en hårsmån från att segra i presidentvalet 2006. Vill satsa på infrastrukturprojekt för att skapa arbeten och tillväxt.
Josefina Vázquez, 50, regeringspartiet PAN:s kandidat och tidigare utbildningsminister. Konservativ i moralfrågor. Vill fortsätta offensiven mot maffian och stärka polisväsendet.
Gabriel Quadri, 57, före detta företagare med utpräglat liberal profil. Är den enda av kandidaterna som förespråkar en legalisering av droger som ett sätt att bekämpa maffian. Anses ha nära band till den korrupta fackföreningsbossen Elba Esthér Gordillo.
I Mexiko hålls bara en valomgång. Den sittande presidenten Felipe Calderón får enligt författningen inte ställa upp till omval.
--
Publicerat i DN den 1 juli 2012.
