MEXICO CITY. 50 000 människor har fått sätta livet till i det brutala knarkkrig som skakar Mexiko. Inför presidentvalet på söndag hoppas många på en nygammal kraft för att få ett slut på blodbadet. Hemliga förhandlingar med maffian skulle kunna stoppa våldet – frågan är bara för hur länge.

En radio är påslagen inne i den lilla kvartersbutiken i södra Mexico City. Nyhetsuppläsaren redogör för dagens viktigaste händelser: tre poliser skjutna till döds på den internationella flygplatsen i Mexico City, en granatattack i delstaten Tamaulipas, en oidentifierad kropp hängd från en bro i staden Nuevo Laredo – och i staden Tlacojalpan har den kvinnliga borgmästaren kidnappats av maffian.

Den 29-årige ambulansföraren Mauricio Urrutia skakar trött på huvudet medan han betalar sin läsk.

– Det går inte att bekämpa brottsligheten så kompromisslöst som regeringen gjort de senaste åren. Våldet har bara förvärrats. Vi måste börja förhandla med maffiorna, säger han till DN.

I presidentvalet på söndag tänker Mauricio Urrutia därför rösta på Enrique Peña, en 45-årig före detta guvernör i delstaten Estado de Mexico som kandiderar för det gamla maktpartiet PRI. Samma parti som styrde landet med järnhand åren 1929–2000.

– Det var mindre våld då. Visst var PRI korrupt, men de visste i alla fall hur man höll saker och ting under kontroll, säger Mauricio Urrutia.

PRI:s auktoritära styre har kallats för den perfekta diktaturen av Nobelpristagaren i litteratur Mario Vargas Llosa. Bakom den putsade fasaden av fria val dolde sig ofta repression av oppositionella, censur och utbrett valfusk.

Men nu är partiet på väg att göra comeback. Enligt opinionsmätningarna leder Enrique Peña med mellan sex och arton procentenheter före vänsterkandidaten Andres Manuel López Obrador. På tredje plats ligger det regerande PAN:s kandidat Josefina Vázquez, som har haft svårt att distansera sig från den impopuläre presidenten Felipe Calderón.

Det krig mot maffian som Calderón deklarerade 2006 har hittills krävt fler än 50 000 dödsoffer – men utan att den organiserade brottsligheten försvagats nämnvärt. Ekonomin har samtidigt gått kräftgång. Omkring sju miljoner mexikanska ungdomar saknar i dag både arbete och studieplats, vilket i praktiken skapar en gigantisk arbetskraftsreserv för den organiserade brottsligheten.

Peña talar mycket om vikten av att skapa arbetstillfällen, vilket går hem hos många väljare. Men när han sedan hävdar att han också tänker bekämpa korruptionen och stärka rättsstaten tas det med en rejäl nypa salt – inte minst bland hans egna anhängare.

Nyligen efterlystes en före detta PRI-guvernör i USA för penningtvätt och samröre med maffian. Det är bara det senaste exemplet på en djupt rotad skrupelfrihet inom partiet, som paradoxalt nog kommit att ses som en tillgång av en del knarkkrigströtta väljare.

– Det är inte alls omöjligt att Peña på kort sikt kan få ned mordtalen genom att förhandla under bordet med maffiorna. Men andra brott, som utpressning och trafficking av kvinnor och barn, kommer inte att upphöra för det, säger Edgardo Buscaglia, forskare vid Columbia­universitetet i USA.

Han tror däremot inte att en sådan ”pax mafiosa” skulle bli långvarig.

– Regeringen i Mexiko har inte längre möjlighet att diktera villkoren, som på 1980- och 90-talen. I dag förfogar den organiserade brottsligheten över stora privat­arméer, vilket gör den till en jämställd och svårhanterad motpart, säger Buscaglia.

Att döma av Peñas facit från tiden som guvernör i delstaten Estado de Mexico (Mexico Citys ytterområden med cirka 15 miljoner invånare) är ingen mirakellösning i sikte. Antalet mord i delstaten minskade inte under hans tid vid makten. Maffior som Zetas och La Familia Michoacana etablerade sig. Och utpressning av affärsidkare ökade.

Även antalet försvunna och mördade kvinnor sköt i höjden.

I Tultitlan i Estado de Mexico möter jag Claudia Rojas, som har sökt efter sin sexåriga dotter sedan 2006, då flickan rövades bort av okända män.

– Från myndigheterna har vi fått liten eller ingen hjälp. Polisen vill ha mutor för minsta handtag. Och en gång ringde en av polismännens söner mig och sa att de hade våldtagit och torterat vår dotter – och att han ville ha 50 000 pesos (30 000 kronor)! berättar Claudia Rojas.

Enbart förra året ”försvann” 569 flickor och kvinnor i Peñas gamla delstat – ett av flera skäl till att många människorättsorganisationer misstror PRI-kandidaten. En annan viktig orsak är den stormning av samhället San Salvador Atenco som Peña beordrade för att slå ned en grupp protesterande småbönder 2006. Minst 20 kvinnor utsattes för grova sexuella övergrepp under insatsen. Peñas kommentar: hans poliser hade ”upprätthållit ordningen”.

Maria de la Luz på kvinnoorganisationen OCNF säger till DN:

– Vi är mycket oroade av det ointresse som Peña visar för kvinnors och flickors liv och hälsa. Ärligt talat vågar jag knappt tänka på vad som kan hända om han blir vald till president.

Erik de la Reguera

Fyra kandidater till posten

Enrique Peña, 45 år. Före detta guvernör i delstaten Estado de Mexico (Mexico Citys folktäta ytter­områden). Kandidat för partiet PRI, som satt vid makten i 71 år under 1900-talet. Lovar ökat stöd till landets fattiga.

Josefina Vázquez, 50 år. Regeringspartiet PAN:s kandidat och tidigare utbildningsminister. Konservativ i moralfrågor. Vill fortsätta offensiven mot maffian och stärka polisväsendet.

Gabriel Quadri, 57 år. Före detta företagare med utpräglat liberal profil. Är den enda av kandidaterna som förespråkar en legalisering av cannabis som ett sätt att bekämpa maffian. Anses ha nära band till den korrupta fackföreningsbossen Elba Esthér Gordillo.

Andres Manuel López Obrador, 59 år. Center-vänsterkandidat som tidigare varit borgmästare i Mexico City. Var en hårsmån från att segra i presidentvalet 2006. Vill satsa på infrastrukturprojekt för att skapa jobb och tillväxt.

Den sittande presidenten Felipe Calderón får enligt författningen inte ställa upp till omval.

Kriget mot knarkkartellerna har misslyckats hittills

Den konservative presidenten Felipe Calderón (PAN) gav 2006 order om att sätta in omkring 50 000 soldater i en landsomfattande offensiv mot den organiserade brottsligheten.

Sedan dess har flera höga ledare för de sju åtta stora maffiaorganisationerna i landet gripits eller dödats, men som helhet har inte den organiserade brottsligheten försvagats.

Mexikos försvarsminister tvingades tidigare i år erkänna att militären tvärtom förlorat kontrollen över delar av territoriet.

Antalet mord har mångdubblats och rapporter om allvarliga människorättsbrott har blivit vanliga. Fler än 50 000 människor har dödats sedan offensiven inleddes.

Anledningen är inte enbart militäroffensiven, utan också en allt värre konflikt i den undre världen. Två stora allianser av karteller, ledda av Sinaloakartellen och Zetas, strider om intäkter motsvarande omkring 140 miljarder kronor per år, som smugglingen över gränsen till USA tros vara värd.

--

Publicerat i DN den 27 juni 2012.