MEXICO CITY. En omfattande avlyssningsskandal i Colombia kryper allt närmare expresidenten Alvaro Uribes dörr. Nyligen greps hans förre stabschef misstänkt för att ha gett grönt ljus för olaglig avlyssning av hundratals journalister, politiker och domare.

Bernardo Moreno var under åren 2002-2010 stabschef i Álvaro Uribes regering. Därmed var han också en av expresidentens allra närmaste män.

Men sedan en dryg vecka tillbaka sitter han nu bakom lås och bom, anklagad för att ha godkänt avlyssning av mängder av oppositionspolitiker, människorättsaktivister, reportrar och kolumnister, ja, till och med domare i högsta domstolen i Colombia.

Skandalen började rullas upp 2009 när tidskriften Semana avslöjade att säkerhetstjänsten DAS än en gång överträtt sina lagliga befogenheter. Omfattningen visade sig denna gång vara ovanligt stor: hundratals personer hade fått sina telefoner avlyssnade och e-posten hackad. Många var kända samhällsprofiler, vars information i flera fall uppgavs ha sålts vidare till kriminella.

En utredning inleddes för att klarlägga vem som bar det politiska och operativa ansvaret. Flera lägre DAS-chefer har sedan dess åtalats, medan säkerhetstjänstens högsta chef flytt till Panama.

Enligt utredarna leder dock trådarna högre upp än så. Gripandet av den förre stabschefen har väckt frågan om han verkligen kan ha agerat helt på egen hand, utan att ha informerat sin chef.

Alvaro Uribe slår ifrån sig misstankarna och hävdar att det rör sig om en konspiration.

– En del av det colombianska rättsväsendet verkar inte vilja inse att detta är en kriminell hämndaktion riktad mot min regering, sa Uribe i söndags efter att ha besökt den fängslade Bernardo Moreno.

Uribe blev populär i breda folklager efter att ha pressat tillbaka Farc- och ELN-gerillorna. Men hans kritiker menar att framgångarna kom till ett högt pris i form av omfattande brott mot mänskliga rättigheter.

Förra året valdes förre försvarsministern Juan Manuel Santos till president, men denne har hittills hållit en respektfull distans till rättsprocessen.

Erik de la Reguera

Publicerat i DN den 10 augusti 2011.

MEXICO CITY. Idag går Chiles högstadie- och gymnasieelever ut i strejk för att kräva ”bättre undervisning för alla” och minskade skillnader mellan privata och offentliga skolor. Det sker efter en vecka då hundratusentals elever vandrat sida vid sida med föräldrar och lärare i demonstrationer mot landets högerregering.

”Slopa vinstkraven” och ”Gratis utbildning” har det stått på plakaten i de stora demonstrationståg som ringlat fram längs gatorna i Chiles huvudstad Santiago de senaste dagarna. Protesternas omfattning verkar ha tagit president Sebastian Piñera på sängen – enbart i söndags demonstrerade minst 15 000 elever, lärare och föräldrar i Santiago.

– Jag har två döttrar som studerar på universitet och avgifterna gör att vi har svårt att få pengarna att räcka till slutet av månaden, sa Richard, en av många vuxna chilenare som deltog tillsammans med ungdomarna i demonstrationen.

Som många andra föräldrar valde han också att gå med i tåget för att visa sitt missnöje med polisens agerande i torsdags i förra veckan, då en annan demonstration möttes av tårgasgranater och vattenkanoner på den stora Alamedaavenyn i centrala Santiago. Den gången utbröt kravaller och fler än 800 skolungdomar greps av polis.

I helgens demonstrationer valde därför många att, likt Richard, bara uppge förnamn i intervjuer. Torsdagens polisinsats har kritiserats av bland andra Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter, CIDH, för att ha brukat överdrivet brutala medel.

När eleverna i dag, tisdag, väntas gå ut i en landsomfattande strejk har de en lång lista med krav: allt från utökad rabatt på busskort till restauration av offentliga skolbyggnader.

Men det huvudsakliga kravet är en upprustning av hela det offentliga utbildningsväsendet i Chile.

Allt sedan den chilenska skolan kommunaliserades av militärdiktaturen har de offentligt ägda skolorna halkat efter i kvalitet jämfört med privatskolorna.

Elevrörelsen vill att klyftan mellan privat och offentligt ägda skolor och universitetet minskar. Man kräver också att de ändringar som diktaturen gjorde i författningen slopas.

Vänsteroppositionen i Chile stöder flera av kraven och anklagar nu regeringen för att sakna tillräcklig förhandlingsvilja. Från de mest konservativa högerpartierna i parlamentet har det tvärtom kommit applåder för polisinsatserna.

I dag, tisdag, har elevrörelsen kallat till en ny demonstration längs den långa Alamedaavenyn. Än en gång har poliset nekat tillstånd för demonstrationen och många fruktar därför att nya våldsamheter kan bryta ut.

Erik de la Reguera

4,4 procent av BNP går till skolan

Den tidigare Pinochet-regimen i Chile lät under diktaturåren 1973-1990 kommunalisera skolorna och införa subventioner för privata utbildningsinstanser.

Kvalitetsskillnaderna mellan privatägda och offentliga skolor har sedan dess ökat påtagligt. Skolsystemet har dessutom fått kritik för att vara underfinansierat, eftersom bara 4,4 procent av Chiles BNP går till skolan, jämfört med 7 procent som FN rekommenderar.

Regeringen Piñera och dess stödpartier har dock anklagat elevernas och lärarnas organisationer för att vara alltför radikala och drivas av en utpräglat ideologisk agenda.

Publicerat i Dagens Nyheter den 9 augusti 2011.