MEXICO CITY. USA:s planer på utökat militärt stöd till Colombia och dess kamp mot kokainsmugglingen har lett till en diplomatisk kris i Sydamerika. President Barack Obamas administration vill få tillgång till sju nya militärbaser, men flera av dem ligger nära gränsen till Venezuela och det har fått landets president Hugo Chávez att tala om ”en krigsförklaring”.
När de tolv medlemsstaterna i Sydamerikanska unionen (Unasur) på fredagen samlas till ett krismöte i Argentina står USA:s pågående förhandlingar om utökat militärsamarbete med Colombia högst på agendan.
– Det är en krigsförklaring mot vår bolivariska revolution, sade Hugo Chávez inför mötet, där han väntades varna för att en ökad amerikansk närvaro kan vara första steget mot en attack mot Venezuela.
USA avvisar farhågorna och menar att förhandlingarna med Colombia enbart handlar om kampen mot narkotikamaffian. Inga offensiva operationer mot grannländer är planerade, enligt utrikesminister Hillary Clinton, och de colombianska baserna ska helt enkelt ersätta militärbasen Manta i Ecuador, som USA lämnade nyligen.
Men problemet är att det colombianska kriget mot kokainproduktionen ofta sammanfallit med kriget mot vänstergerillorna i landet – och sedan en längre tid hävdar Colombias högerpresident Álvaro Uribe att Farcgerillan fått en fristad i Venezuela.
När svensktillverkade pansarskott av typen AT-4 hittades i ett av Farcgerillans läger för några veckor sedan ledde det till ett regelrätt ordkrig, eftersom vapnen sålts till Venezuela på 1980-talet.
– Vi diskuterar gärna vapensmuggling och terrorism. Men vi tänker inte rådfråga någon om våra avtal med USA, säger Colombias utrikesminister Jaíme Bermudez inför fredagens möte.
De påträffade pansarskotten förefaller ha koppling till uppgifter i e-postmeddelanden som hittats i den dödade Farcledaren Raúl Reyes beslagtagna dator, uppgifter som tyder på att höga militärer i Chávez närhet försett gerillan med bazookor.
Venezuela avvisar anklagelserna och menar att vapnen stulits av gerillan. Men Chávez fruktar uppenbarligen en colombiansk räd in i Venezuela, liknande den som för ett och ett halvt år sedan dödade Raúl Reyes ett par kilometer in på ecuadorianskt territorium. Amerikanska underrättelseuppgifter låg av allt att döma till grund för den operationen.
Samtidigt har människorättsorganisationer i flera år kritiserat det amerikanska militärstödet, eftersom Colombias armé begått allvarliga övergrepp mot civilbefolkningen och ofta haft ett nära samarbete med de fruktade paramilitära grupperna.
En av dessa paramilitära grupper – som officiellt sägs vara avväpnade – tros ha legat bakom den massaker i den colombianska gränsprovinsen Nariño i onsdags som krävde tolv civila awaindianers liv.
Barack Obama går en delikat balansgång i denna infekterade konflikt. Å ena sidan är han mån om ge stöd till USA:s enda kvarvarande allierade i regionen, Colombia, men å andra sidan vill han också förbättra relationerna med Latinamerikas numera övervägande röda ledarskikt.
De halvhjärtade amerikanska fördömandena efter statskuppen i Honduras i juni har dock fått många av vänsterledarna att tvivla på Obamas tal om dialog och samförståndslösningar, som ofta kontrasteras med 1970- och 80-talens amerikanska stöd till militärdiktaturerna i regionen.
Erik de la Reguera
DN 2009-08-28
