CUERNAVACA. När Bolivias drygt fyra miljoner väljare i dag, söndag, går till valurnorna för att avgöra president Evo Morales politiska framtid så sker det i ett delat land. Rykten om en nära förestående militärkupp gör stämningen laddad.
Söndagens folkomröstning avgör om Evo Morales socialistiska regering ska få regera vidare under resten av mandatperioden, eller om det ska utlysas nyval. Initiativet har tagits av presidenten själv, som genom omröstningen hoppas kunna bryta det politiska dödläge som präglat hans första två år vid makten.
Den allt radikalare högeroppositionen, som understöds av starka affärsintressen och har goda relationer med den amerikanska ambassaden i landet, förefaller dock vara redo att gå långt för att hindra Morales planer på bland annat en jordreform och en ny författning.
- Jag vill be vårt lands militära styrkor att gripa in för att fälla presidenten, sade nyligen borgmästaren i Bolivias näst största stad Santa Cruz i en uppmaning som speglar stämningsläget i landet.
Orsaken till uttalandet var enligt borgmästaren, som citerades av radiokanalen Erbol, att Evo Morales ”inte har lärt sig regera än”. Han flankerades vid det tillfället av flera av högeroppositionens främsta ledare, något som utlöst arga anklagelser om kupplaner från regeringens sida.
Genom Bolivia skär såväl etniska som sociala skiljelinjer. Landet är Sydamerikas fattigaste och två tredjedelar av befolkningen lever i djup fattigdom. Majoriteten av de fattiga återfinns i de västra högländerna och tillhör de olika ursprungsfolk som Evo Morales, själv aymaraindian, säger sig representera.
Men det finns också en spanskättad minoritet som lever i relativt välstånd i landets östra delar. Eftersom även ledarna i dessa upproriska provinser tvingas utstå förtroendeomröstningar på söndagen är presidentens hopp att den politiska kartan ska ritas om till hans fördel.
Erik de la Reguera
DN 2008-08-10
Erik de la Reguera
