BUENOS AIRES. Venezuelas försvarsminister förklarade på onsdagen att stora truppförflyttningar genomfördes mot Colombias gräns. Krisen i norra Sydamerika fortsatte därmed att förvärras, trots att en resolution till slut nåddes vid ett extrainkallat OAS-möte på onsdagskvällen.
Ett krig mellan de allierade Venezuela och Ecuador å ena sidan och USA-vänliga Colombia å den andra verkade på onsdagen komma allt närmare. Venezuelas försvarsminister Francisco Rangel sade enligt flera nyhetsbyråer att tio pansarbataljoner, med stridsvagnar och andra pansarfordon, nu mobiliserades mot gränsen.
Samtidigt uppgav landets militäre samordnare Jesús Gregorio González för BBC att 85 procent av landets militära styrkor nu befinner sig i provinserna Zulia, Táchira och Apure, som gränsar till Colombia. Även flygvapnet och marinen uppges ha omgrupperat sina styrkor.
President Hugo Chávez gav i helgen order om mobiliseringen, men före onsdagens besked fanns inga rapporter om att några förband skulle ha anlänt i gränsområdet.
- Det är Colombia som avgör hur långt ifrån ett krig vi befinner oss, sade samtidigt Ecuadors vicepresident Lenin Moreno Garcés i en radiointervju.
- President Uribe måste lova att något liknande aldrig kommer att hända igen! sade han, med anledning av den räd in på ecuadorianskt territorium som colombiansk militär gjorde i lördags, då 17 gerillasoldater dödades, bland dem den colombianska Farc-gerillans andreman, Raúl Reyes.
Onsdagens trupprörelser kom sedan ett krismöte i de amerikanska staternas samarbetsorganisation OAS på tisdagskvällen misslyckats med att föra parterna närmare varandra.
Mötet fortsatte dock på onsdagen och på kvällen kom rapporter om att en kompromiss nåtts om ett resolutionsförslag, som senare antogs. Resolutionstexten konstaterar att Colombia begått ett brott mot Ecuadors territoriella suveränitet, men fördömer inte militäroperationen som sådan.
Den grundläggande motsättningen föreföll därför bestå: Colombia menar att landet enligt den så kallade självförsvarsrätten har rätt att slå till mot Farc-läger i andra länder, en linje som har fått stöd av USA, men som kritiseras av i stort sett alla länder i Latinamerika.
Ecuadors president Rafael Correa riktar skarp kritik mot att Colombia inte förvarnade om operationen. Han hävdar också att avsikten med attacken var att torpedera de hemliga förhandlingar om ett nära förestående frigivande av den fransk-colombianska före detta presidentkandidaten Ingrid Betancourt, som fördes med gerillaledaren Reyes.
Att sådana förhandlingar verkligen pågick bekräftas av franska diplomatkällor som flera latinamerikanska medier talat med. Enligt den mexikanska tidningen La Jornada blev en delegation franska diplomater i sista stund avrådda från att ta sig ut i djungeln för ett möte med Reyes. Budbäraren var ingen mindre än den colombianska regeringens "fredskommissionär", Luis Carlos Restrepo.
På onsdagskvällen beslutades också att en särskild kommission ska skapas av OAS för att försöka nå en normalisering av relationerna mellan Colombia och Ecuador. Ett nytt möte på utrikesministernivå ska hållas den 17 mars.
Venezuelas kraftiga reaktion på det colombianska intrånget i Ecuador beror dels på att landets president Hugo Chávez lagt ned mycket tid det senaste halvåret på att åstadkomma ett närmande mellan Farc och Colombias regering.
Men mycket tyder också på att Farc-gerillan har läger på den venezuelanska sidan gränsen, och om Colombia tar sig rätten att attackera Farc-ställningar i utlandet, ligger dessa i farozonen. President Hugo Chávez hotade i helgen med öppet krig om en liknande attack skulle ske på venezuelanskt territorium.
Erik de la Reguera
DN 2008-03-05
