I går tog jag en sväng till colonia Condesa, ett av de mer välmående områdena här i Mexico City, där bland andra författaren Paco Ignacio Taibo II lever och verkar.
Ni som följt den här bloggen vet att jag översatt en bok av Taibo som nyligen kommit ut på Ordfront. Nu skulle jag ge honom ett ex av Osaliga döda i svensk upplaga.
Efter att ha pratat med en kvinnoröst i porttelefonen blev jag insläppt och kunde gå uppför ett tjugotal trappsteg som ledde till lägenheten. Och där var han, Paco, lika stor och tillmötesgående som i våras när jag mötte honom i Gijón.
Jag berättade om vad som hänt mig sen sist vi sågs (det var en del) och han förklarade glatt att hans tjocka biografi om revolutionshjälten Pancho Villa sålt över förväntan - 80 000 ex. Snacka om att mexikaner är intresserade av sin historia...
Jag lämnade över boken jag översatt och han såg gillande på det röda omslaget och verkade nöjd när jag berättade om de minst sagt blandade reaktioner som boken provocerat fram i svensk press.
Sen började vi tala om situationen i Oaxaca. Jag frågade om han kände nån som visste mycket om de sociala rörelsernas historia i delstaten och Taibo svarade snabbt "Luis Hernandez Navarro på La Jornada är en god vän till mig - vänta lite!".
Några sekunder senare hör jag honom säga i telefon: "Tjenare Luis, jag har en vän från Sverige här som skulle vilja intervjua dig om Oaxaca. Han ser visserligen ut som om han just gått ut högstadiet, men oroa dig inte, han skriver för en stor tidning i Sverige och har översatt en av mina böcker... så är det okej? Klockan åtta. Okej."
När han lagt på synar han mig noggrant och med bister min.
"Allvarligt talat, Erik. Du borde odla mustasch", säger han.
Mustasch? Jag skruvar lite på mig och häver ur mig nån halvdan ursäkt om att det ibland är bra att se ung ut, för poliserna i Oaxaca kanske inte ser en som ett lika stort hot då.
"Hmm... okej, men efter Oaxaca skaffar du mustasch, är vi överens?"
"Ehem, vi får se... kanske skägg?"
"Möjligen... men absolut mustasch! Vill du ha mer Coca-cola, förresten?"
"Tack, gärna..." säger jag och drar lite bekymrat med handen över skäggstubben.
Intervjun med Luis Hernandez Navarro gick bra. Han är en av La Jornadas mest kända kolumnister och har god insyn i landets vänsterrörelser, inte minst zapatisterna.
"Jag tror att det här landet är på väg mot en oundviklig konfrontation. Något kommer att hända, kanske redan nästa år", sa han.
Det återstår att se.
Liksom min eventuella hårväxt.
