Serbiens förre president Milan Milutinovic och fem andra högt uppsatta serbiska befälhavare ställdes på måndagen inför rätta vid Internationella brottsmålsdomstolen i Haag. De åtalas för delaktighet i etnisk rensning i Kosovo under slutet av 1990-talet.

Åklagaren Thomas Hannis inledde med att påminna domstolen om det som föregick Natos militära intervention i Kosovo 1999.

Det året orsakade konflikten i Kosovo stora rubriker i hela världen och bilder på konvojer med tusentals flyende kosovoalbaner visades på tv. Här ska vi förklara varför, sade han.

Åklagarens linje är att morden på hundratals civila kosovoalbaner och fördrivningen av ytterligare hundratusentals var en planerad och samordnad operation som beordrades från högsta ort.

Det blir dock ingen lätt sak att bevisa att den förre presidenten i delrepubliken Serbien, Milan Milutinovic, var aktiv i beslutsfattandet. För trots att han formellt sett hade befälet över de väpnade styrkorna, hävdar Milutinovic att den reella makten låg hos hans överordnade, dåvarande Jugoslaviens president Slobodan Milosevic. Även de andra fem åtalade nekar till skuld.

Rättegången har fått ökad symbolisk betydelse eftersom Milosevic aldrig hann dömas innan han avled i tribunalens häkte i mars. En fällande dom mot en hög politiker skulle därför vara en framgång för åklagarämbetet, som fått kritik för allt för långa och utdragna processer.

Den serbiska regeringen är dock fortsatt kritisk till det man ser som ensidighet i domstolens agerande. När den bosniskmuslimske befälhavaren Naser Oric nyligen dömdes till enbart två års fängelse för sina brott under kriget i forna Jugoslavien kallade Serbiens premiärminister Vojislav Kostunica det för ett hån mot offren.

Diplomater i Belgrad som DN talat med tror inte att rättegången mot Milutinovic kommer att påverka de pågående förhandlingarna om Kosovos framtida status nämnvärt. Senare i år väntas FN:s säkerhetsråd ta ställning till om Kosovo ska bli ett självständigt land eller kvarstå som en autonom del av Serbien.

Erik Gustafsson

De åtalade

Milan Milutinovic, president i Serbien 1997-2002.
Nikola Sainovic, tidigare vice premiärminister i Jugoslavien.
Dragoljub Ojdanic, tidigare militär ÖB.
Nebojsa Pavkovic, tidigare befälhavare för militären i Kosovo.
Vladimir Lazarevic, tidigare befälhavare i Pristina Corps.
Sreten Lukic, tidigare polischef i Kosovo.
Haagtribunalen

Publicerat i DN den 10/7 2006.

En av världens mest jagade män, den tjetjenske rebelledaren Sjamil Basajev, uppges ha dödats av ryska specialtrupper. Enligt den ryska säkerhetstjänsten planerade han ett nytt terrordåd under det kommande G8-mötet.

Den ryska säkerhetstjänsten hävdar att Basajev dödades av ryska specialtrupper men detta dementeras av webbplatsen kavkazcenter.com som står den tjetjenska motståndsrörelsen nära.

Där bekräftas Basajevs död men man hävdar att explosionen var en olycka och att ryska trupper inte var inblandade.

Explosionen inträffade i delrepubliken Ingusjien i södra Ryssland, strax väster om Tjetjenien. Det är oklart exakt var i Ingusjien, men bilder som tagits av rysk militär visar resterna av en lastbil som förefaller ha sprängts i luften.

Enligt chefen för den ryska säkerhetstjänsten FSB, Nikolaj Patrusjov, var lastbilen fullastad med sprängmedel som skulle användas till ett terrordåd under den kommande helgens toppmöte mellan ledarna för världens mäktigaste nationer, den så kallade G8-gruppen.

Attacken sades vara planerad att utföras i Ingusjien och rebellerna hoppades sannolikt att världens blickar skulle dras mot konflikten i Tjetjenien som en följd av den.
Basajev uppges vara en av flera personer som dödades i säkerhetsstyrkornas operation.

Ryska medier uppgav tidigare på måndagen att fyra misstänkta tjetjenska rebeller dödats när de satt i två personbilar intill en lastbil som exploderade i Ingusjien.

-Basajevs död är ett rättmätigt återgäldande för det som gjordes mot våra barn i Beslan, sade Rysslands president Vladimir Putin i ett tv-sänt tal sedan han blivit informerad av säkerhetstjänsten.

Han syftade på det blodiga gisslandramat i staden Beslan i september 2004 som slutade med att minst 331 människor, varav hälften barn, dödades.

Basajev tog senare på sig ansvaret för denna operation, även om han lade skulden för barnens död på de ryska säkerhetsstyrkor som stormade skolan. Bland de andra attentat som han tagit på sig finns den likaså blodiga attacken mot en teater i Moskva i oktober 2002.
I en sällsynt intervju med brittiska Channel 4 sade han förra året:

-Vi är i krig. Ryssarna betalar skatt för att finansiera det kriget. De är alla medskyldiga, även om de inte bär vapen i sina händer.

Denna radikalism odlades under många år av isolering och väpnat motstånd mot den ryska militärmaktens brutala förtryck i Tjetjenien. 1994 var Sjamil Basajev en av de ledande befälhavarna inom den väpnade rebellrörelse som gjorde uppror och krävde ett självständigt Tjetjenien fritt från rysk övermakt.

När det första Tjetjenienkriget tog slut 1996 och de ryska styrkorna drog sig tillbaka ställde Basajev upp i presidentvalet men förlorade mot den mer moderate Aslan Maschadov. Han var också premiärminister under en kortare period i den ministär som rebellerna skapade.

Basajevs djupa religiösa övertygelse som muslim gjorde att han med åren upprättade band med flera islamistiska grupper i andra delar av världen. Spekulationer om band till terrornätverket al-Qaida har förekommit, men terroristexperten Magnus Norell vid FOI tror inte att det planerade attentatet går att koppla till det.

– Med de uppgifter vi har nu tror jag att man ska se det här i ett ryskt sammanhang, specifikt kopplat till Tjetjenienkonflikten, säger Magnus Norell till DN.

Erik Gustafsson

Publicerat i DN den 11/7 2006.