Israel har rätten på sin sida när de går in i södra Libanon. Det menar två folkrättsexperter som DN talat med. Men de betonar också att det kan förändras om bombningarna utökas och civilbefolkningen kommer i kläm.
Folkrättsprofessor Ove Bring anser att den israeliska reaktionen hittills inte bryter mot internationell rätt.
- Eftersom det var Hizbollah som först attackerade en postering på israeliskt territorium, så har Israel rätt att försvara sig enligt den så kallade självförsvarsprincipen, säger Ove Bring.
Annons:
- Men försvaret ska vara proportionerligt till det hot som man ställs inför. Exakt var den gränsen går är alltid en politisk och humanitär bedömning, men allmänt sett kan man säga att om civila offer krävs under en längre tid utan att målet uppnås så blir det problematiskt.
Ove Bring menar att bombningarna av vägar, broar och Hizbollah-läger i södra Libanon är legitima försvarsåtgärder. Även bombningarna av flygplatsen i Beirut tycker han går att försvara.
- Det kan ses som Israels sätt att sända en signal till Libanons regering. Det är ju trots allt så att den libanesiska regeringen tillåtit Hizbollah att agera från dess territorium, säger Ove Bring.
Han får medhåll av Hans Corell, som varit biträdande generalsekreterare i FN.
- Ett land har skyldighet att se till att dess territorium inte används av krafter som uppträder aggressivt mot grannländer, säger han.
- Samtidigt har Israel haft lång tid, ända sedan 1940-talet, på sig att lösa den situation som uppstod i och med staten Israels grundande. Det går det inte att frikoppla den konflikt som nu har uppstått från palestiniernas situation. Båda sidor har ett ansvar för att lösa konflikten, säger Hans Corell till DN.
Han menar att Hizbollahs attack och tillfångatagande av två israeliska soldater är olagliga, oavsett vilket rättsligt ramverk som tillämpas.
- Israel säger att deras soldater "kidnappats" och det är en korrekt term om man ser Hizbollah som en renodlat kriminell grupp. Men även om man väljer att se Hizbollah som en krigförande motpart, så är det enligt Genèvekonventionen förbjudet att ta gisslan. Och organisationens omedelbara krav på fångutväxling visar att det rör sig om det, säger Hans Corell.
Erik Gustafsson
Publicerat i DN den 14/7 2006.
