Dödstalen efter måndagens kraftiga jordskalv fortsätter att stiga på ön Nias utanför Indonesiens kust. Men räddningsarbetet har kommit i gång och i morgon, torsdag, reser UD:s utsända till Nias med helikopter för att söka efter de båda saknade svenskarna.
De indonesiska myndigheterna höjde på onsdagen sin uppskattning av antalet döda i jordbävningskatastrofen till 2.000. Hittills har man påträffat cirka 300 döda personer, men siffran väntas stiga i takt med att röjningsarbetet fortsätter.
– Jag fruktar att antalet döda kan komma att överstiga den indonesiska regeringens uppskattningar – det kan röra sig om flera tusentals döda, säger Mohamed Salaheen, chef för FN:s livsmedelsprogram i Indonesien, till DN.
Flera stora hjälporganisationer anlände under onsdagen med förnödenheter till civilbefolkningen på Nias, som är den värst drabbade ön. Reuters korrespondent rapporterar om hjärtskärande scener i huvudorten Gunung Sitoli, där familjemedlemmar desperat sökte efter sina anhöriga i ruinerna.
En del av dem som nu är döda sökte skydd på övervåningarna i sina hus för att undkomma en eventuell tsunami. I stället fångades de i rasmassorna.
De lokala myndigheterna uppgav också att 200–300 personer omkommit på ögruppen Banyak, norr om ön Nias. Men eftersom nästan all infrastruktur på Nias och de omkringliggande öarna har förstörts i jordskalvet kunde dessa rapporter inte bekräftas av FN.
UD fick på onsdagen uppgifter om var de båda saknade svenskarna befann sig när jordskalvet ägde rum. Svenskarna, som är i 25-årsåldern och reste till Nias på surfsemester, ska enligt en vän till dem ha sagt att de tänkte resa till Lagundri, en bukt på södra delen av ön.
Telefonförbindelserna med Nias ligger fortfarande nere och den svenska ambassaden har svårt att lokalisera männen från Jakarta. Därför skickar UD i morgon, torsdag, en diplomat till ön med helikopter.
– När den brittiska ambassaden sänder en helikopter till södra Nias, kommer en svensk UD-representant att följa med för att söka efter de saknade svenskarna, säger Christian Carlsson på UD:s presstjänst till DN.
Hjälpinsatserna koncentreras till de större städerna, vilket gör att man fortfarande vet mycket litet om hur situationen på den glesbefolkade södra delen av ön är.
– Så vitt vi kan förstå har de största skadorna och därmed också de flesta dödsfallen skett i städerna, där många fångats i raserade betonghus. På landsbygden är husen ofta byggda av lättare material, men ärligt talat kan vi inte säga hur situationen är i söder, säger Mohamed Salaheen på FN:s livsmedelsprogram.
Erik Gustafsson
DN 2005-03-20