Fem ledande politiker i Guatemala har dömts till fängelse för att ha riktat rasistiska uttalanden mot fredspristagaren Rigoberta Menchú.
Det är första gången som någon ur landets vita minoritet har dömts för hets mot folkgrupp, vilket väcker hopp för landets gryende demokrati.
Sedan 2002 finns en lag som förbjuder hets mot folkgrupp i Guatemala, men den har tidigare inte kunnat prövas.
- Tydligen krävdes det att en Nobelpristagare blev kränkt i landets finaste domstol för att lagen skulle gälla, säger Rigoberta Menchú, 1992 års fredspristagare, i telefon till DN.
Det är två år sedan hon utsattes för kränkande behandling i Guatemalas författningsdomstol. Incidenten inträffade när Menchú, som är mayaindian, skulle vittna mot den förre diktatorn Ríos Montt.
Denne anklagas av människorättsorganisationer för att vara ansvarig för mord på tiotusentals människor under kriget på 1980-talet.
Den förre diktatorns sonson, Juan Carlos Ríos Ramírez, fanns bland åhörarna och när Rigoberta Menchú skulle tala började han tillsammans med några andra politiker skrika förolämpningar, knuffa och försöka hindra henne från att komma fram till talarstolen.
- Stick tillbaka till marknaden och sälj tomater, din indian! skrek de.
Smädelserna fastnade på en videoinspelning, som åklagaren använt som bevis i åtalet om diskriminering och hets mot folkgrupp.
Domen kom i måndags kväll och innebär att de fem politikerna från partiet FRG, som Ríos Montt fortfarande leder, döms till två år och åtta månaders fängelse.
- För första gången i vårt lands historia har rättsväsendet tagit öppen ställning mot rasismen, säger Rigoberta Menchú till DN.
- Det är en historisk händelse och en seger för de indiankvinnor som i generationer fått utstå diskriminering. Jag är stolt över att få vara en del av deras kamp.
Guatemalas mayaindianer utgör 60 procent av landets befolkning. Under de 36 åren av inbördeskrig drabbades de hårt av militärens brutala jakt på gerillamedlemmar. Över 200.000 människor dog i kriget.
När fredsavtalen skrevs under 1996 lovade regeringen att särskilda satsningar skulle ske för att förbättra indianernas situation. Nio år senare tillhör de fortfarande den fattigaste delen av befolkningen.
- Det går för långsamt, men det här domslutet visar ändå att en del saker går åt rätt håll, säger Rigoberta Menchú.
Erik Gustafsson
DN 2005-04-06
