HSB gör nu gemensam sak med Svenskt Näringsliv och vill ha skatteavdrag för städning och andra tjänster i hemmet. - Vi måste hitta sätt att hjälpa de äldre som i dag inte kan få hjälp av hemtjänsten, säger Gun-Britt Mårtensson på HSB.
Fackförbunden Kommunal och Fastighetsanställda har gjort det - och nu även HSB. De går mot strömmen i den så kallade pig-
debatten och ser statligt subventionerade hushållstjänster som ett sätt att skapa arbetstillfällen och ge äldre tillgång till städning i hemmet.
- I våra bostäder lever 140 000 människor som är över 65 år. Vi är villiga att pröva alla vägar för att göra det möjligt för dem att bo kvar hemma, säger Gun-Britt Mårtensson, ordförande för HSB:s Riksförbund och tidigare tung ledamot i socialdemokraternas verkställande utskott.
Socialdemokraterna i Finland sitter med i den regering som 2001 gjorde det möjligt att få avdrag på kommunalskatten för köp av hushållstjänster. Än är inte försöket utvärderat, men det mesta tyder på att svartjobben har minskat och att antalet företag som utför lagligt hushållsarbete ökat. Inom den svenska arbetarrörelsen är det därför många som sneglar mot grannlandet.
- Om det visar sig att vi kan minska svartjobben så är vi positiva till skatteavdrag, säger Hans Öhlund, förbundssekreterare i Fastighetsanställdas förbund.
Men det finns också andra modeller som diskuteras. I Linköping har man sedan 1993 erbjudit alla över 75 år tvätt och städning genom kommunens hemtjänst. Inget biståndsbeslut krävs, utan de äldre tecknar helt enkelt ett avtal med kommunen som ger dem rätt till hjälp i hemmet. Priserna beräknas efter pensionärens inkomst, men för de flesta ligger priset för städning på cirka 120 kronor i timmen.
- Våra pensionärer omfattas av maxtaxan som alla andra, men trots det ligger vi inte högre när det gäller kostnader för hemtjänsten än vad andra kommuner gör, säger Elisabeth Wiman, planeringsledare i Linköpings kommun.
Det har funnits intresse i flera kommuner för Linköpingsmodellen, men oron för hur den stämmer överens med momslagstiftningen och likställighetsprincipen har hittills fått dem att avstå.
Vid ett seminarium som HSB och Svenskt Näringsliv arrangerade i går diskuterades även de system som man har använt sig av i övriga Europa. Förutom Finland har även Danmark, Tyskland, Frankrike och Belgien subventioner eller avdrag för tjänster i hemmet.
I Frankrikes fall har det lett till ökad sysselsättning och fler företag i tjänstesektorn. Men i Danmark har försöket blivit dyrt och inte lett till någon märkbar sänkning av priserna på tjänster.
Tyskland och Belgien använder sig av subventioner för att sätta långtidsarbetslösa i arbete.
Men hittills kan inget land i EU visa upp en minskning av svartjobben som en följd av avdrag eller subventioner. En av orsakerna till det tros vara att många av svartjobben utförs av personer som inte har uppehållstillstånd i landet.
I början av mars kommer den första utvärderingen av det finska försöket.
Erik Gustafsson
DN 2005-02-24
