Slummen i Rio ska rensas inför VM och OS

RIO DE JANEIRO. En ny ”fredsbevarande” polisstyrka kallad UPP har fått till uppgift att säkra lugnet i Rio de Janeiros favelor inför fotbolls-VM 2014 och OS 2016. Den nya strategin har fått våldet att minska – men nu växer också kritiken mot maktmissbruk och korruption.

När vår taxi rullar in i de trånga gränderna i favelan Morro do Fallet ser chauffören oroligt ut genom sido­rutan. För bara ett par år sedan hade det varit förenat med livsfara att köra in här. Då regerade maffia­gänget Comando Vermelho ostört på denna sluttning, där små röda tegelhus klättrar brant uppåt och ger de fattiga invånarna en stor­slagen utsikt över Rio de Janeiro.

I dag är situationen en annan. Nu ligger det en polispostering med logotypen ”UPP” vid infarten till Morro do Fallet.

– Det har definitivt blivit lugnare sedan UPP kom hit. Förr var det ofta skottlossning. Gänget som styrde här sköt mot kullen mitt emot, där Amigos dos Amigos hade kontrollen – och de sköt tillbaka, säger 43-åriga Rosilda Mendes och pekar mot favelan på andra sidan dalen.

Den ”fredsbevarande” polisstyrkan UPP som nu anlänt till Morro do Fallet skapades i Rio de Janeiro 2008 och har hyllats som en framgångssaga av lokala politiker och medier. Satsningen är tänkt att säkra kontrollen över de mest strategiskt belägna slum­områdena i staden inför fotbolls-VM 2014 och OS 2016. Hittills har ett fyrtiotal av Rios många favelor fått en UPP-­postering – och resultaten är mestadels positiva.

Våldet har minskat påtagligt. De första fem månaderna i år mördades 1 784 människor, vilket är den lägsta siffran i Rio de Janeiro sedan 1991.

Men trots att många invånare i Morro do Fallet är lättade över att maffians skräckvälde brutits, gror det ett missnöje med dem som har fått till uppgift att utöva statens våldsmonopol.

– Poliserna verkar tro att alla som bor här är drogförsäljare – och så är det faktiskt inte, säger Rosilda Mendes som arbetar som städerska.

– De åker runt i sina bilar och skriker ”hora” till våra döttrar, ­ hotar våra söner till livet och griper folk godtyckligt. Barnen har blivit rädda för att gå till skolan, berättar hon.

Ett par kvarter bort möter jag tioårige Lukas Sossa. Han har just blivit utsatt för en av polisens rutinkontroller.

– De slet ned mig från cykeln och tryckte upp mig mot väggen ... så jag blev rädd, så klart, säger Lukas och skrapar blygt med foten i asfalten.

Alla som jag talar med i Morro do Fallet uttrycker stark misstro mot polisen. Och inte enbart på grund av den bryska behandling som de utsätts för. I det fördolda finns även droghandeln kvar och utgör en svår frestelse för dem som nu säkrat kontrollen över berget.

I slutet av förra året greps flera UPP-poliser i Morro do Fallet för att ha tagit emot pengar i utbyte mot ”beskydd” av narkotikaförsändelser. Skandalen blev den första i en rad korruptionshärvor som sedan nystats upp inom UPP.

Frågan är minst sagt känslig, för Rios politiska ledning har satsat mycket prestige i projektet. Ny­ligen tillkännagavs en ny avdelning för internutredningar som ska bekämpa korruptionen. Men i Morro do Fallet är många skeptiska till att det kommer att hjälpa.

– Det är lätt att lova saker men betydligt svårare att leva upp till dem. När UPP kom hit lovade de satsningar på arbetstillfällen och sociala projekt, men dem har vi inte sett något av, säger den 38-åriga hemmafrun Auria Luz.

Från den vita plaststol som hon sitter på kan hon se hustaken i stadsdelen Santa Teresa, ett par kilometer bort. Där bor brasilianer ur medel- och överklass. Men få i Morro do Fallet vågar ens drömma om att flytta dit. Inkomstklyftorna har minskat något de senaste åren, men Brasilien är fortfarande ett av världens mest ojämlika länder – något som inte bara märks i stadens geografi, utan även i attityder.

– Vi ska hålla gängen i schack. Så enkelt är det. Men visst – det skulle säkert underlätta om fler hade förtroende för oss, säger UPP-­sergeanten Pedro Nacimento i Morro do Fallet krasst.

Polisen i Rio de Janeiro har länge sett som sin främsta uppgift att skydda de välmående bostads­områdena från de fattiga områdenas maffiagäng – en inställning som uppenbarligen är svår att förändra.

Men trots problemen går utvecklingen ändå åt rätt håll, anser Ignacio Cano, professor i sociologi vid Universidade do Estado do Rio de Janeiro och en av de ledande experterna.

– Om man jämför med elitförbandens räder in i favelorna tidigare är UPP:s förebyggande arbete ett stort framsteg. Antalet unga män som dödats av polisen har också sjunkit kraftigt sedan man ändrade strategi.

– Den stora frågan nu är om det går att åstadkomma en varaktig förändring i polisens attityder och arbetssätt. Det är tyvärr ont om tid, för efter OS 2016 kommer anslagen till UPP troligen att strypas och då är risken att man faller tillbaka i gamla, destruktiva mönster, säger Ignacio Cano.

Erik de la Reguera

Enorm segregation

Omkring tusen favelor med minst 800 000 invånare finns i Rio de Janeiro, denna megastad som sammanlagt har en befolkning på omkring tolv miljoner. Inkomstklyftorna är fortfarande bland de största i världen.

Publicerat i DN den 29 juli 2012.