Protesterna i Chile växer

MEXICO CITY. Studentprotesterna i Chile fortsätter med oförminskad styrka och får nu stöd av allt fler grupper i samhället. På onsdag går den fackliga centralorganisationen CUT:s medlemmar ut i generalstrejk för att stämma in i studenternas krav på gratis utbildning på gymnasium och högskola.

Slamrande kastrullock och slagord som ekar mellan husväggarna har blivit vanliga ljud i Chiles huvudstad Santiago. Under drygt två månader har gymnasieelever, högskolestudenter och lärare demonstrerat på gator och torg, när de inte ockuperat skolor, arrangerat öppna seminarier och stödkonserter.

Även igår, söndag, var tusentals ute och tågade med plakat på Santiagos gator.

Rörelsens krav är enkla: gratis utbildning, ett förstatligande av skolan och stopp för alla vinstintressen. Studenterna föreslår dessutom att regeringen tar kontroll över ett antal privata koppargruvor för att finansiera de kostnader som kan uppstå när skol- och universitetsavgifter ska betalas av det offentliga i stället för via varje individs plånbok.

Men den konservative presidenten Sebastian Piñera har hittills avvisat så pass radikala reformer.

- Ingenting är gratis här i livet, sa han i en lite krass kommentar som bara lett till att protesterna ökat i styrka.

I dag ligger månadsavgiften för en högskoleutbildning på i snitt 3 100 kronor, en ansenlig summa i ett land där minimilönen är 2 500 kronor. Det har bidragit till att bara 25 procent av barnen till lågavlönade i Chile läser vidare på högskola, mot 70 procent för barnen till högavlönade.

Under åren 1990-2010, då center-vänsterkoalitionen Concertacion satt vid makten i Chile, infördes visserligen stipendier till fattiga och ett slags privata studielån. Men höga räntor och osäkra framtidsutsikter har trots det fått många att avstå.

När den fackliga centralorganisationen CUT nu kallar till sympatistrejk på onsdag och torsdag är det för att studentprotesterna blottlagt något som tidigare dolts bakom Chiles höga tillväxttal: att klyftorna i samhället är fortsatt stora, den minskade fattigdomen till trots.

President Piñera har samtidigt fått se sina popularitetssiffror dala till 26 procent, medan studentrörelsen nu har stöd av omkring 80 procent i opinionsmätningarna. Regeringen pressas också av att 33 studenter inlett en hungerstrejk. Flera av dessa studenter har slutat dricka vatten, vilket naturligtvis försämrar deras hälsa snabbt.

De senaste dagarna har regeringen försökt gå studenterna till mötes med bland annat en höjning av antalet stipendier med 75 procent, gratis kollektivtrafik och andra förmåner. Men studentrörelsen kräver fortsatt att hela systemet förändras i grunden.

Erik de la Reguera

"80 procent stöder studenterna"

MEXICO CITY. Laura Ortiz är 16 år gammal och taleskvinna för gymnasieelevernas organisation i Chile. Tillsammans med flera andra studentledare har hon hamnat mitt i stormen under de senaste månadernas strejker och demonstrationer.

Regeringen har sagt sig vara beredd att gå med på en del av era krav, som gratis skolskjuts och fler stipendier till fattiga studenter. Kan ni inte nöja er med det?

Nej, för man tillmötesgår inte våra huvudsakliga krav: gratis utbildning på gymnasier och högskolor, och – för att finansiera det – en nationalisering av Chiles koppargruvor. Vi håller fast vid att det är regeringen som måste vika ned sig. I dag stöds president Piñera bara av 26 procent av folket, medan studentrörelsen har stöd av 80 procent.

Vad säger du om att Piñera kommenterat era krav med att ”inget är gratis här i livet”?

I praktiken är ju det han säger att det inte är regeringens problem att det finns chilenare som inte har råd att betala för sin utbildning. Det är oacceptabelt. Därför fortsätter vi med våra skolockupationer och demonstrationer, som vi gjort i mer än två månader nu.

Den fackliga centralorganisationen CUT har kallat till strejk på onsdag för att kräva gratis utbildning. Hur påverkar det er?

Studentrörelsen håller sedan en tid tillbaka på att förvandlas till en bred folkrörelse. Det ser man inte minst på vilka människor som går med i demonstrationerna. Kravet på gratis utbildning har fått sällskap av krav på högre lön, bättre arbetsvillkor och bättre kollektivtrafik. Självklart välkomnar vi det.

Men ni tar inte enbart avstånd från regeringen, utan från hela den politiska klassen. Det påminner lite om proteströrelserna i Grekland och Spanien. Känner ni samröre med dem?

De som demonstrerar i Europa har radikalare krav än vi har. Men visst, att en halv miljon människor går ut på gatorna i Chile visar att det finns ett utbrett missnöje här. Och det har fått oss att tro att det går att åstadkomma stora förändringar.

Erik de la Reguera

Pinochet bakom Chiles skolsystem

Grunden för skolsystemet i Chile lades av förre diktatorn Augusto Pinochet dagen innan han avgick 1990. Han såg då bland annat till att överföra ansvaret för grundskolan och gymnasiet till kommunerna och öppnade upp för privata alternativ.

I dag består utbildningssystemet av privata skolor, statligt subventionerade friskolor och kommunala skolor. Kvaliteten på de senare är ofta mycket låg i fattiga kommuner.

Pinochet införde dessutom en mekanism som gör att statliga universitet måste ta ut avgifter av studenterna.En högskoleutbildning kostar därför i snitt omkring 3 100 kronor per månad i Chile.

Under center-vänsterkoalitionen Concertacions styre 1990-2010 infördes statliga garanterade studielån och begränsade stipendier till fattiga studenter. Trots det är snedrekryteringen till högskoleutbildningar fortsatt stor.

Publicerat i Dagens Nyheter den 22 augusti 2011.