“Fängelset är säkrare än gatorna”

CIUDAD JUÁREZ. Fängelserna i den mexikanska gränsstaden Ciudad Juárez är överfulla och styrs av kriminella gäng. Droger, vapen och lyxartiklar finns att köpa här för den som har gott om pengar. DN har besökt ett fängelse i staden som drabbats hårt av kriget om kokainet.

- Jag har dödat minst fyra personer. Alltid med pistol. Det är enklare. Inte lika smutsigt som med kniv eller strypsnara. Man håller lite avstånd till det hela, om du förstår, säger Antonio och skruvar på sig.

Han befi nner sig i fängelseblocket för ”de religiösa” på den kommunala fångvårdsanstalten i Ciudad
Juárez. En bit bort pågår en gudstjänst. Ett hundratal unga män, många av dem snaggade, muskulösa
och med tatueringar, lyssnar till predikan. Då och då stämmer någon upp i ett ”Halleluja!”

– Människor kommer alltid att se dina tatueringar! Om du har mördat, kommer de alltid att se dig som en mördare! Det är bara Gud, åh store Gud, som inte dömer dig! ekar pastorns röst genom korridorerna.

Frikyrkans framgångar på fängelset har en enkel förklaring.

– Det är enda sättet att lämna ett av gängen utan att bli dödad. Ofta respekteras det om man blir religiös. För mig blev det räddningen, säger Antonio, som egentligen heter något annat.

Han sitter på kanten av sin betongbrits i den minimala cell som han delar med fem andra personer. När han var 25 år – det är tre år sedan nu – fälldes han för att ha sålt droger i en av de fattiga, dammiga förorterna till Ciudad Juárez.

– Det som gäller där är att vara tuffast, brutalast. Det är så man får respekt. Och jag har väl alltid varit rätt bra på det, säger han.

På fängelset blev Antonio snabbt medlem av gänget Mexicles. De, liksom ärkefienderna Aztecas
och ett annat gäng – Artistas Asesinos (mördarartisterna) – har medlemmar både på gatorna och
bakom fängelsemurarna i Ciudad Juárez.

I praktiken är detta fängelse uppdelat i block efter gängmedlemskap. Den främsta inkomstkällan
för dem är drogförsäljning.

– Här inne finns hur mycket droger som helst. Marijuana, kokain, heroin, vad du vill. Och ledarna för
gängen lever i lyx. De har tevespel och stereoapparater, och kan ta in prostituerade i sina celler utan problem, berättar Antonio.

Allt sker med vakternas tysta godkännande. Den som har pengar, kan muta sig till i stort sett vad som helst. Knivar och andra stickvapen är vanliga.

– Madrassen du sover på, toapapper, kläder, allt har ett pris. Själv arbetar jag som snickare för
att kunna överleva, säger han.

Trots denna laglösa tillvaro, tycker Antonio att han haft tur. För honom är fängelset säkrare än gatorna.

– En sak är säker: om jag varit kvar där ute på gatorna, så hade jag varit död nu, konstaterar han.
Bara förra året mördades 2 600 människor i Ciudad Juárez. En majoritet av dem var unga gängmedlemmar som agerade fotsoldater för kartellerna i det pågående kriget om smugglingsrutter till USA.

– Nästan alla jag känner har dött. Men fortfarande har jag många fiender kvar där ute. Så vad som
händer när jag kommer ut om några månader – det vet bara Gud, säger Antonio innan vi skiljs åt.

Erik de la Reguera

Det behövs mer än tomma ord från USA

CIUDAD JUÁREZ. Fängelserna i Ciudad Juárez är som en miniatyrversion av Mexiko. Här finns korruptionen, maktmissbruket, den havererade rättsstaten och de enorma inkomstklyftorna. För att inte tala om närheten till USA.

På det fängelse i Ciudad Juárez som DN besöker har det gått 10 månader sedan det sista fångupproret rasade. Fängelsechefen är stolt.

– Mitt mål är att ingen ska dö, säger han, som om det vore allt man kan begära.

Men priset för att behålla lugnet är högt. Enligt flera fångar har ledningen köpt sig fred med hjälp av garantier till gängen om att de ska få hålla i drogförsäljningen utan att bli störda. Gängledarna ska dessutom få ha sina privilegier i fred.

Trots det skulle många mexikaner antagligen se fängelseledningen som sinnebilden för en god regering. Den har ju lyckats sluta en pakt med maffian och på så sätt fått bukt med våldet, så att samhället åter kan fungera.

I dag är situationen i Mexiko den rakt motsatta. Sedan 2006, då Felipe Calderón kom till makten och inledde sitt krig mot maffian, har 18 000 människor dödats.

Förra året krävdes betydligt fler liv i Mexiko än i Irak. Kritiken tilltar därför mot regeringens strategi.

Då spelar det mindre roll att Barack Obama nu lovat fortsatt stöd till Mexiko. Det som krävs, menar allt fler kritiker, är mindre av ord och mer av konkret handling från USA:s sida.

Kartellerna tjänar mångmiljardbelopp på amerikaners och européers (däribland svenskars) kokainköpande. Dessa pengar flödar dagligen närmast obehindrat över gränsen från USA. Samma sak gäller de flesta av de vapen som används i detta krig.

Viljan från amerikansk sida att på allvar bekämpa drogkonsumtionen på hemmaplan, reglera vapenförsäljningen och öka gränskontrollerna på vägen till Mexiko har dock hittills varit svag.

Samtidigt har Mexiko strukturella problem som försvårar kampen mot maffian. Korruptionen i rättsväsendet, utbredd penningtvätt och det faktum att över hälften av landets befolkning lever i fattigdom är en god mylla för maffian att växa i. Saken förvärras dessutom av att militären begår grova övergrepp mot civilbefolkningen.

Erik de la Reguera

USA ökar stödet till kriget mot drogerna

De mexikanska städerna Ciudad Juárez och Tijuana ska bli pilotprojekt när USA nu vill öka stödet till Mexikos krig mot kokainkartellerna. Det förklarade utrikesminister Hillary Clinton vid ett besök i Mexico City på tisdagen.

Clinton gick inte in i detalj på hur det amerikanska stödet ska utformas, och inte heller vilka belopp det kan röra sig om, men sannolikt kommer antalet amerikanska FBI- och DEA-agenter nu att öka på mexikansk mark.

Mexikos utrikesminister Patricia Espinosa uppgav att utbytet av underrättelseinformation kommer att intensifieras, liksom stärkandet av olika institutioner.

Clinton betonade samtidigt att USA har en del av ansvaret för den allt värre situationen i Mexiko, eftersom att drogkartellerna får merparten av sina inkomster från amerikanska drogkonsumenter. Hon gav förnyat stöd till president Calderóns kamp mot maffian och lovade intensifierade insatser för att få stopp på vapen- och dollarsmuggling från USA.

Erik de la Reguera

Publicerat i Dagens Nyheter den 25 mars 2010.