Bland bleka guatemalaner

Det är lite märkligt att jag inte har spenderat någon tid i zona 10, eller Zona viva som den kallas, vid mina tidigare besök i Guatemala City. Här kan man ju faktiskt promenera utan att behöva vara livrädd för att bli rånad.

I gengäld finner man sig inburad i ett ladino- och utlänningsreservat med ambassader i varje gathörn. Och som Stjärnan mycket riktigt säger, "de enda som har samma hudfärg som jag här är de som jobbar i köket på restaurangerna".

Det har varit ett par intensiva veckor sen jag började som korre för DN. Det korta stoppet i Nicaragua tidigare i veckan var en höjdpunkt och resulterade i den här artikeln.

Och, tja, bistånd eller inte bistånd, är det frågan? Kanske snarare vilken sorts bistånd, skulle jag säga. Men det får jag kanske tillfälle att återkomma till i nån senare artikel.

Här i Guate har det varit val och så är "Lula" på väg till Sverige, etc etc.

Det är ett jäkla bollande. Man ska hålla reda på vad som händer överallt på den här stora kontinenten, veta vad olika avdelningar vill ha och när och hur, och samtidigt ska man sköta all adminstration själv, och, ja, så ska man ju skriva också.

Men det är nog världens bästa jobb.

Slutligen: stort tack till er som skickat tips och råd till mig via mejlen. Har inte hunnit svara än, men ska göra det så fort jag får tid. Tipsa mer. Och skriv gärna kommentarer här på bloggen.