Statlig finansiering av kvinnojourer

Miljöpartiet vill skapa ett statligt stöd till landets kvinnojourer. I dag är kvinnojourerna beroende av kommunala bidrag för sin verksamhet, men bidragens storlek skiljer sig kraftigt åt mellan landets kommuner.

Inför vårens budgetförhandlingar kräver miljöpartiet att regeringen skapar ett statligt stöd på 100 miljoner kronor per år till kvinnojourerna.

– Jag tycker att det är pinsamt att det görs så lite från statligt håll för att hindra våldet mot kvinnor, inte minst i ljuset av den debatt som har varit på sistone, sade språkröret Peter Eriksson vid en presskonferens på onsdagen.
Miljöpartiets förslag innebär att Brottsoffermyndigheten får till uppgift att slussa pengarna vidare till kvinnojourerna. Men kvinnojourerna ska inte övergå i offentlig regi.

– Många av de kvinnor som söker sig till kvinnojourerna gör det för att de vill vara anonyma och misstror myndigheterna. Därför är det viktigt att kvinnojourerna kan fortsätta arbeta oberoende. Vår tanke är att skapa en bättre ekonomisk bas för verksamheten, sade Peter Eriksson.

Kvinnojourerna är ideella föreningar som ger stöd åt utsatta kvinnor. I dag är deras verksamhet till stor del finansierad genom kommunala bidrag, men skillnaden mellan Sveriges kommuner är stor. En undersökning som gjorts av Nationella rådet för kvinnofrid visar att 68 kommuner inte ger några bidrag alls till kvinnojourernas verksamhet.

Totalt ger kommunerna 24 miljoner kronor i bidrag till kvinnojourerna, men genom en ändring i socialtjänstlagen vill miljöpartiet tvinga kommunerna att satsa betydligt mer på att förebygga våld mot kvinnor.

– Att staten ger pengar till kvinnojourerna får inte bli ett sätt för kommunerna att komma undan sitt ansvar, säger Peter Eriksson.
Även vänsterpartiet säger sig vilja införa ett statligt stöd till kvinnojourerna. Men justitieminister Thomas Bodström ville på onsdagen inte kommentera förslaget.

Erik Gustafsson

DN 2005-02-02