Tagged: import

Michelangelo gör succé – igen. När British Museum i dag öppnar sin nya utställning med den gamle mästarens skisser har biljettförsäljningen redan slagit alla rekord.

Nittio skisser av allt från Michelangelos fresk i Sixtinska kapellet till studier av enskilda personer finns med i utställningen. Det är första gången sedan 1500-talet som skisserna samlas på ett och samma ställe.

Om man går efter biljettförsäljningen är förväntningarna skyhöga. Förhandsköpen av biljetter på Brittish Museum har nämligen slagit rekord de senaste veckorna.
Annons:

Men en sak är säker: Michelangelo hade själv inte uppskattat utställningen. Han var alltid noga med att aldrig visa sina skisser för utomstående.

Den bakomliggande tanken kan tyckas udda, men används än i dag av många makthavare och konstnärer: Genom att inte avslöja hur mycket arbete som verkligen låg bakom hans verk kunde Michelangelo göra anspråk på att vara ett gudabenådat geni, berättar den utställningsansvarige Hugo Chapman för The Times.

Erik Gustafsson

Publicerat i DN den 23/3 2006.

ETA uppmanade på torsdagen folket i Baskien att stödja det politiska initiativ som separatiströrelsen nu förbereder. Eider Alkorta, en forskare i Baskien som DN talat med, tror att en folkomröstning om självständighet kan bli nästa steg.

I en kommuniké som publicerades på torsdagen i den baskiska dagstidningen Gara utvecklar ETA:s ledning sina tankar om den vapenvila som träder i kraft vid midnatt natten till fredagen.

Avsikten sägs vara att ”inleda en demokratisk process som genom dialog, förhandlingar och överenskommelser ska ge det baskiska folket möjlighet att besluta om sin framtid”.
Annons:

Ledningen för den terroriststämplade organisationen antyder också att ett mer definitivt steg är i sikte, nämligen ”att alla baskiska medborgare ska få yttra sig och ge sin röst om framtiden”.

Eider Alkorta, docent i statsvetenskap vid Universidad del Pais Vasco, tolkar det som att ETA vill genomföra en folkomröstning om Baskiens framtid.

– ETA har insett att konflikten inte kan lösas på gatorna eller genom bombattentat. Nu handlar det om att på allvar träda in i de demokratiska institutionerna och troligen även om att kräva en folkomröstning om självständighet, säger Eider Alkorta till DN.se.

ETA:s politiska gren Batasuna har tidigare ställt upp i valen till regionparlamentet, men sedan vägrat delta i dess arbete. Skälet har varit att separatistorganisationen inte sett parlamentet som en legitim företrädare för det baskiska folket. Den attityden måste sannolikt förändras om fredsförhandlingar ska kunna inledas med premiärminister Zapateros regering.

Johan Eriksson, som är forskare vid Utrikespolitiska Institutet i Stockholm, är dock skeptisk till tanken på en folkomröstning.

– En folkomröstning om självstyre för Baskien kommer helt enkelt inte att tillåtas av den spanska regeringen, säger Johan Eriksson.

Han menar att talet om ”demokratiska processer” visserligen kan tyda på att ETA:s attityd har förändrats, men samtidigt går det inte att komma ifrån att beslutet om en vapenvila tagits mot bakgrund av en krass verklighet.

De senaste åren har ETA försvagats både politiskt och militärt. Rörelsen har utfört ett tiotal attentat, men inga dödsoffer har krävts och samtidigt har flera av ETA:s ledare gripits. Stödet för rörelsen har också minskat bland dess kärntrupper i Baskien.

– Talet om demokrati är ganska ihåligt med tanke på organisationens historia. Jag tror att ETA inser att de i praktiken inte kan få ut så mycket mer än en amnesti av förhandlingar, säger Johan Eriksson.

Över 600 ETA-sympatisörer sitter fängslade i olika fängelser runt om i Spanien. Men en frigivning av dem är en känslig politisk fråga som premiärminister Zapatero inte kommer att hantera lättvindigt.

Oppositionspartiet Partido Popular (PP) och anhörigorganisationer till ETA:s offer väntas göra allt för att förhindra sådana eftergifter.
I Baskien mottogs ändå ETA:s besked positivt på torsdagen.
– Många här ser trots allt vapenvilan som ett första steg på vägen mot fred, säger Eider Alkorta.

Erik Gustafsson

Publicerat i DN den 24/3 2006.

Bush-administrationen förbereder storskaliga flyganfall mot Iran och utesluter inte att taktiska kärnvapen kan komma att användas mot landet. Det uppger den undersökande journalisten Seymour Hersh, som citerar höga armékällor.

I en lång artikel i nya numret av tidskriften The New Yorker redogör den flerfaldigt prisbelönade Hersh för president Bush planer, så som de uppfattas av människorna runt honom.
Enligt en tidigare högt uppsatt underrättelseofficer ser Bush Irans president Mahmoud Ahmadinejad som en möjlig ny Adolf Hitler. ”Det är det namn används internt”, säger den anonyme officeren till Hersh.

Den amerikanske presidenten uppges vara beredd att till varje pris hindra Iran från att få tillgång kärnvapen. Och då handlar det inte i första hand om diplomati.
Annons:

”Vita huset tror att det enda sättet att lösa problemet är att byta ut maktstrukturerna i Iran – det betyder krig”, säger en hög rådgivare inom Pentagon.

En regeringsrådgivare bekräftar detta och säger att presidenten ser det som att ”han måste göra det som ingen annan president, varken demokrat eller republikan, skulle våga göra”. Enligt denne rådgivare vill Bush bli ihågkommen för ”det han gjorde för Iran”.

Planeringen av ett storskaligt anfall är därför i gång sedan flera månader tillbaka. Framför allt planeras för massiva flyganfall. Men eftersom flera av de civila kärnkraftsanläggningarna misstänks ha underjordiska rum där kärnvapen utvecklas så har delar av den amerikanska militärledningen föreslagit att så kallade taktiska kärnvapen ska användas.

Tanken är att vara helt säker på att slå ut all kärnvapenkapacitet i Iran. Men enligt Hersh källor rör det sig om en infekterad diskussion i Pentagon, där flera ledande militärbefälhavare hotat med sin avgång om planerna på en kärnvapenattack förverkligas.

De senaste veckorna har en rad utvalda senatorer dock informerats om Vita husets planerade flyganfall, uppger andra högt uppsatta källor till Hersh.

Erik Gustafsson

Publicerat i DN den 9/4 2006.

Försprånget i väljaropinionen krymper stadigt för favoriten i sommarens presidentval i Mexiko, Andres Manuel López Obrador. Det visar flera opinionsundersökningar.

Den socialdemokratiske kandidaten López Obrador, som tidigare varit borgmästare i Mexico City, får 30 procent av väljarsympatierna i en opinionsmätning som redovisas i måndagens upplaga av tidningen El Universal.

I mätningen får han bara tre procentenheter mer än sin främste utmanare, Felipe Calderón, som är kandidat för det konservativa högerpartiet PAN.

Det gamla maktpartiet PRI:s kandidat, Roberto Madrazo, får 22 procent av väljarstödet i undersökningen.

Även i en mätning som tidningen La Reforma redovisade på måndagen uppges López Obrador ha tappat mark sedan de olika kandidaterna inledde sina valkampanjer för några veckor sedan.
Den sittande presidenten, Vicente Fox, får inte ställa upp i valet, eftersom den mexikanska konstitutionen bara tillåter en mandatperiod per president. Valet äger rum den 2 juli.

Erik Gustafsson

Publicerat i DN den 20/2 2006.

BELFAST. Brittiska armén började på fredagen montera ned flera vakttorn i Nordirland. Det skedde som ett direkt svar på IRA:s deklaration om att rörelsen avslutar den väpnade kampen. Men på Belfast gator var reaktionerna avvaktande.

Mycket tyder på att den brittiska regeringen och ledningen för IRA har kommit överens om att på kort tid genomföra en rad åtgärder för att få fart på fredsprocessen i Nordirland.

På fredagen uppgav brittisk militär att åtta vakttorn ska stängas och monteras ned längs den irländska gränsen. Dessa arbeten inleddes omedelbart på flera platser.

– I ljuset av gårdagens utveckling, har polischefen och jag beslutat att ytterligare en minskning av säkerhetsprofilen är möjlig, sade den brittiske befälhavaren Reddy Watt.

Enligt uppgifter i brittiska medier är militärens avsikt att halvera sin truppnärvaro i Nordirland. Men protestantiska ledare är kritiska till beslutet. I Belfasts protestantiska förorter är många skeptiska.

– De har sagt det så många gånger förut. Vi får helt enkelt vänta och se, säger June Sherridan på väg till sitt arbete som vårdbiträde i den protestantiska stadsdelen Shankill i Belfast.

På husväggarna runt henne tronar muralmålningar med maskerade män som lovar kamp in i döden för unionen med Storbritannien.

– Om de verkligen skrotar vapnen så är det bra för alla, säger hon försiktigt och hastar vidare.

De flesta som DN pratar med på gatorna i arbetarstadsdelen Shankill är dock betydligt hårdare i sin kritik av IRA:s besked.

– Talet om avväpning är ett skämt, det går inte att lita på IRA, säger 18-årige Mark McFarlane, en av många arbetslösa ungdomar i Belfasts karaktäristiska tegellängor.

Inte långt därifrån, i den katolska arbetarstadsdelen Falls, är arbetslösheten i stort sett densamma som i Shankill. Men det finns vattentäta skott mellan områdena.
I Falls är nästan alla vi talar med positiva till beskedet från IRA.

– Jag välkomnar det. Men det kommer nog att dröja ett tag innan vi får fred på riktigt. Unionisterna verkar inte vilja bjuda till, säger Elisabeth Davis.

IRA:s politiska gren, Sinn Féin, vill få i gång en dialog med Ian Paisleys parti så snart som möjligt. Men denne kräver först en tydlig ursäkt från IRA:s sida för de cirka 1 700 mord som begåtts av rörelsen.

På fredagen gjorde därför Gerry Adams ett uttalande som möjligen kan tolkas som en ursäkt.

– Jag känner ånger och sorg över att så många människor förlorat livet de senaste 30 åren, sade han vid en presskonferens i Sinn Féins lokaler i Belfast.

Många knäckfrågor återstår att lösas i fredsförhandlingarna. Avväpningen måste säkerställas på ett sätt som övertygar protestanternas ledare.

IRA:s misstänkta kriminella verksamhet måste avslutas. Och katolikerna kräver att de IRA-medlemmar som tvingats i landsflykt ska få komma tillbaka hem.

Dessutom kräver den brittiska regeringen att Sinn Féin och IRA samarbetar med den lokala protestantiska polisen, vilket av historiska anledningar är mycket känsligt. I många katolska områden fungerar IRA som polis, åklagare och domare.

Claire McCartney är dock en av de katoliker som vill få ett slut på IRA:s styre. Hennes bror, Robert McCartney, blev för ett halvår sedan mördad i samband med ett krogslagsmål i Belfast. Cirka 15 män med kopplingar till IRA misshandlade brodern till döds efter att han försökt skydda en vän som råkat illa ut.

IRA-ledningen valde att tysta ned händelsen. Då beslutade sig Claire McCartney och hennes systrar för att gå till polisen.

– Men trots att det fanns massor av vittnen till händelsen trädde ingen fram. En del var rädda för att ha kontakt med polisen och andra blev pressade till tystnad av IRA, berättar Claire McCartney.

Systrarna vädjade genom medierna om rättvisa och efter ett tag trädde några vittnen fram. Nu har två män åtalats för mordet.

– Vi har fått ett enormt stöd av dem som bor här.

Erik Gustafsson

DN 2005-07-30