Author: Erik de la Reguera

BELFAST. Brittiska armén började på fredagen montera ned flera vakttorn i Nordirland. Det skedde som ett direkt svar på IRA:s deklaration om att rörelsen avslutar den väpnade kampen. Men på Belfast gator var reaktionerna avvaktande.

Mycket tyder på att den brittiska regeringen och ledningen för IRA har kommit överens om att på kort tid genomföra en rad åtgärder för att få fart på fredsprocessen i Nordirland.

På fredagen uppgav brittisk militär att åtta vakttorn ska stängas och monteras ned längs den irländska gränsen. Dessa arbeten inleddes omedelbart på flera platser.

– I ljuset av gårdagens utveckling, har polischefen och jag beslutat att ytterligare en minskning av säkerhetsprofilen är möjlig, sade den brittiske befälhavaren Reddy Watt.

Enligt uppgifter i brittiska medier är militärens avsikt att halvera sin truppnärvaro i Nordirland. Men protestantiska ledare är kritiska till beslutet. I Belfasts protestantiska förorter är många skeptiska.

– De har sagt det så många gånger förut. Vi får helt enkelt vänta och se, säger June Sherridan på väg till sitt arbete som vårdbiträde i den protestantiska stadsdelen Shankill i Belfast.

På husväggarna runt henne tronar muralmålningar med maskerade män som lovar kamp in i döden för unionen med Storbritannien.

– Om de verkligen skrotar vapnen så är det bra för alla, säger hon försiktigt och hastar vidare.

De flesta som DN pratar med på gatorna i arbetarstadsdelen Shankill är dock betydligt hårdare i sin kritik av IRA:s besked.

– Talet om avväpning är ett skämt, det går inte att lita på IRA, säger 18-årige Mark McFarlane, en av många arbetslösa ungdomar i Belfasts karaktäristiska tegellängor.

Inte långt därifrån, i den katolska arbetarstadsdelen Falls, är arbetslösheten i stort sett densamma som i Shankill. Men det finns vattentäta skott mellan områdena.
I Falls är nästan alla vi talar med positiva till beskedet från IRA.

– Jag välkomnar det. Men det kommer nog att dröja ett tag innan vi får fred på riktigt. Unionisterna verkar inte vilja bjuda till, säger Elisabeth Davis.

IRA:s politiska gren, Sinn Féin, vill få i gång en dialog med Ian Paisleys parti så snart som möjligt. Men denne kräver först en tydlig ursäkt från IRA:s sida för de cirka 1 700 mord som begåtts av rörelsen.

På fredagen gjorde därför Gerry Adams ett uttalande som möjligen kan tolkas som en ursäkt.

– Jag känner ånger och sorg över att så många människor förlorat livet de senaste 30 åren, sade han vid en presskonferens i Sinn Féins lokaler i Belfast.

Många knäckfrågor återstår att lösas i fredsförhandlingarna. Avväpningen måste säkerställas på ett sätt som övertygar protestanternas ledare.

IRA:s misstänkta kriminella verksamhet måste avslutas. Och katolikerna kräver att de IRA-medlemmar som tvingats i landsflykt ska få komma tillbaka hem.

Dessutom kräver den brittiska regeringen att Sinn Féin och IRA samarbetar med den lokala protestantiska polisen, vilket av historiska anledningar är mycket känsligt. I många katolska områden fungerar IRA som polis, åklagare och domare.

Claire McCartney är dock en av de katoliker som vill få ett slut på IRA:s styre. Hennes bror, Robert McCartney, blev för ett halvår sedan mördad i samband med ett krogslagsmål i Belfast. Cirka 15 män med kopplingar till IRA misshandlade brodern till döds efter att han försökt skydda en vän som råkat illa ut.

IRA-ledningen valde att tysta ned händelsen. Då beslutade sig Claire McCartney och hennes systrar för att gå till polisen.

– Men trots att det fanns massor av vittnen till händelsen trädde ingen fram. En del var rädda för att ha kontakt med polisen och andra blev pressade till tystnad av IRA, berättar Claire McCartney.

Systrarna vädjade genom medierna om rättvisa och efter ett tag trädde några vittnen fram. Nu har två män åtalats för mordet.

– Vi har fått ett enormt stöd av dem som bor här.

Erik Gustafsson

DN 2005-07-30

Försprånget i väljaropinionen krymper stadigt för favoriten i sommarens presidentval i Mexiko, Andres Manuel López Obrador. Det visar flera opinionsundersökningar.

Den socialdemokratiske kandidaten López Obrador, som tidigare varit borgmästare i Mexico City, får 30 procent av väljarsympatierna i en opinionsmätning som redovisas i måndagens upplaga av tidningen El Universal.

I mätningen får han bara tre procentenheter mer än sin främste utmanare, Felipe Calderón, som är kandidat för det konservativa högerpartiet PAN.

Det gamla maktpartiet PRI:s kandidat, Roberto Madrazo, får 22 procent av väljarstödet i undersökningen.

Även i en mätning som tidningen La Reforma redovisade på måndagen uppges López Obrador ha tappat mark sedan de olika kandidaterna inledde sina valkampanjer för några veckor sedan.
Den sittande presidenten, Vicente Fox, får inte ställa upp i valet, eftersom den mexikanska konstitutionen bara tillåter en mandatperiod per president. Valet äger rum den 2 juli.

Erik Gustafsson

Publicerat i DN den 20/2 2006.

LONDON. De brittiska tabloidtidningarna är knappast kända för sin finkänslighet och goda smak. Men de vet vad som säljer. Och just nu säljer främlingsfientlighet i England.

”De kommer hit och får asyl, utbildning och bidrag. Hur tackar de oss? De försöker spränga oss i luften!” skriker Daily Mails svarta första sida på onsdagen. Intill texten tronar en stor bild på en av de misstänkta attentatsmännen.

Liknande rubrikval fanns i The Sun och flera av de andra tabloiderna.

Vardagen är tillbaka i London efter bombattentaten, men något har förändrats. Ilskan. Under den välkända brittiska artigheten dyker den upp när man minst anar det.

– Vi borde återinföra dödsstraff i det här landet, fräser en välklädd medelålders kvinna som bara sekunderna innan varit mildheten personifierad.

Hon är inte ensam om att känna vrede, ibland rent hat, mot de som dödat och lemlästat oskyldiga kvinnor och män.

Det är inte svårt att förstå den ilskan. Inte heller frustrationen över att ständigt behöva vara på sin vakt och skanna av medpassagerarna i tunnelbanan för att se om någon bär på en stor svart ryggsäck.

Men de som redan före bomddåden hade främlingsfientliga åsikter har sedan några veckor fått vatten på sin kvarn.

– Det har blivit värre sedan attentaten. När jag går längs gatan med min familj är jag rädd att någon ska komma fram och skada mig eller de jag älskar, säger Abdul-Rahman al-Helbawi.

Han är en ung imam som tar tydligt avstånd från extremism i alla former. al-Helbawi berättar att han och många i hans närhet blev oroade när de nåddes av nyheten om dödsskjutningen av en oskyldig brasiliansk man i fredags.

Nu har polisen och ansvarig minister bett om ursäkt, och premiärminister Tony Blair har sagt att det på intet sätt går att lägga någon skuld på den muslimska minoriteten som sådan.

Men polariseringen finns där, trots att London även fortsättningsvis är en av världens mest kosmopolitiska städer. Det är dock inget man pratar högt om. Särskilt inte i tunnelbanan.

Erik Gustafsson

DN 2005-07-29

Iraks nya premiärminister blir shiiten Ibrahim Jafaari. Det står klart sedan han på torsdagen nominerades av den nytillsatta presidenten, Jalal Talabani. Men spelet om makten i Irak har bara börjat.

- Vårt framtida statsskick måste bygga på försoning och motverka varje typ av etnisk och religiös diskrimering, sade Jalal Talabani sedan han på torsdagen svurit presidenteden.

Ceremonin ägde rum i den hårdbevakade ”gröna zonen” i Bagdad och sändes direkt i irakisk tv.

Enligt Reuters såg den förre diktatorn Saddam Hussein ceremonin i sitt fängelse, medan kurder i norra Irak firade att en kurd för första gången i landets historia utsetts till president.

Talabani upplöste den sittande regeringen och kallade till sig ledaren för det uttalat shiamuslimska Daawa-partiet, Ibrahim Jafaari, som nu får det svåra uppdraget att fördela ministerposter mellan de tre största folkgrupperna i Irak – shiaraber, sunniaraber och kurder.

– Jag ska göra mitt bästa för att kunna presentera en regering inom två veckor, sade Ibrahim Jafaari efter tillkännagivandet.

Som premiärminister får Jafaari en betydligt större makt än presidenten, men han har flera komplicerade uppgifter framför sig. Enligt tidsplanen ska en ny konstitution vara klar redan i augusti och i slutet av året ska parlamentsval hållas.

Men enligt uppgifter i New York Times, som citerar källor inom den amerikanska administrationen, kommer tidsplanen troligen att spricka. Förhandlingarna om den nya författningen kan bli komplicerade och försena valen med upp till sex månader.

Bland knäckfrågorna finns att flera shiaarabiska partier vill göra Irak till en islamisk stat med inslag av sharialagstiftning. Det motsätter sig sekulära kurdiska och sunniarabiska ledare.

Ibrahim Jaafari har stöd av de irakiska shiamuslimernas högste religiösa ledare, ayatolla Sistani. Men Jafaari anses också vara en pragmatisk politiker som inte gjort sig känd för att kräva sharialagstiftning.

En annan viktig fråga är hur omfattande den kurdiska autonomin i norr ska få bli. Det gäller inte minst kontrollen över oljeintäkterna och milisen i området.

Den tredje stora folkgruppen i Irak, sunniaraberna, är kraftigt underrepresenterade i parlamentet, sedan många av dem valde att bojkotta parlamentsvalet.

Det är bland dem som det starkaste motståndet mot den amerikanska ockupationen och landets nya ledning finns.

Ibrahim Jafaari väntas ge flera ministerposter i den nya regeringen till sunniaraber, för att undvika en ytterligare polarisering.

– Vi måste fortsätta dialogen med våra sunniarabiska bröder. Terrorismen är i dag det största hotet mot stabiliteten i Irak, sade president Jalal Talabani i ett tal i parlamentet.

Det politiska våldet i Irak fortsatte ändå att kräva offer på torsdagen. Minst tolv civila irakier skadades i staden Tal Afar i norra Irak, när en självmordsbombare sprängde sin bil i närheten av en amerikansk militärkonvoj.

Senare tog en organisation som uppgav sig vara al-Qaidas irakiska avdelning på sig skulden för attentatet.

Erik Gustafsson

DN 2005-04-08

Situationen i östra Uzbekistan var fortsatt spänd på måndagen. Uzbekisk militär har blockerat infarterna till staden Kara-Su sedan invånarna kastat ut de lokala ledarna och drygt 500 flyktingar har tagit sig över gränsen till Kirgizistan. Samtidigt hördes skottlossning i staden Andizjan.

Efter helgens hårda sammandrabbningar i Ferganadalen i Uzbekistan har många civila flytt österut. I staden Suzac i Jalalabad-regionen i grannlandet Kirgizistan har 560 uzbekiska flyktingar samlats i UNHCR:s läger.

– De flesta av dem är unga män, men vi har även tagit emot 84 kvinnor och ett tjugotal barn, säger FN-organets chef i Uzbekistan, Abdul Karim Gul, till DN.

Flyktingarna har flytt från staden Andizjan, där uzbekisk militär sköt skarpt mot demonstranter på fredagen, sedan ett väpnat uppror skakat staden. Uppgifterna om antalet dödsoffer i Andizjan varierar mellan 150 och 500, men siffrorna är svåra att kontrollera eftersom de uzbekiska myndigheterna spärrat av hela staden.

Enligt Abdul Karim Gul på UNHCR hördes sporadisk skottlossning i Andizjan under måndagseftermiddagen. De uzbekiska myndigheterna förefaller vara i färd med att genomföra massgripanden. Enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax har minst 70 personer gripits för att ha “organiserat upproret” i Andizjan.

Samtidigt verkade situationen i gränsstaden Kara-Su förvärras. Invånarna i den lilla staden drev på lördagen bort de lokala myndigheterna och tände eld på polisstationen och kommunhuset.
Orsaken till det folkliga upproret i Kara-Su var, enligt BBC:s nätupplaga, att de lokala ledarna rivit broarna över gränsfloden till Krigizistan. Invånarna förlorade på det viset möjligheten att delta i den lukrativa gränshandeln, vilket är en central del i regionens ekonomi.

Broarna har under helgen återuppbyggts av stadsborna och situationen stabiliserats. Men uzbekisk militär ska på måndagsmorgonen ha spärrat av tillfartsvägarna till Karu-Su och skottlossning hördes i staden under natten till måndagen, enligt en utländsk diplomat i Kirgizistan som TT citerar.

UNHCR är försiktiga i sin kritik av den uzbekiska regeringen, men Abdul Karim Gul säger att fortsatta flyktingströmmar inte kan uteslutas, eftersom ”det beror på hur regeringen hanterar situationen”.

Krisen i östra Uzbekistan inleddes under natten till fredagen, då en mindre väpnad rebellstyrka attackerade en militärgarnison i Andizjan och befriade ett stort antal fångar ur ett högsäkerhetsfängelse i staden.

Den tidigare okända gerillan upprättade ett högkvarter i stadens kommunhus och tusentals stadsbor gick på fredagsmorgonen ut på gatorna för att visa sitt stöd för dem. De protesterade mot godtyckliga gripanden och krävde “demokrati, rättvisa och frihet”.

Uzbekisk militär omringade snabbt det torg där demonstranterna samlats och vid den militära stormningen tros flera hundra människor, många av dem civila, ha omkommit.

Presidenten Islam Karimov försöker upprätthålla goda relationer med såväl Moskva som Washington.
Men han har fått hård kritik för sitt sätt att hantera upproret i Ferganadalen.

Erik Gustafsson

DN 2005-05-12

USA:s militär agerar på ett sätt som hotar rättssäkerheten för vanliga irakier. Det säger Maria Leissner, som under sex månader arbetat på plats i Bagdad. Med tiden har hon blivit allt mer kritisk till det hon ser som en amerikansk ockupation av landet.

Förre ambassadören och folkpartiledaren Maria Leissner har under de senaste månaderna arbetat för National Democratic Institute for National Affais (NDI), en stiftelse med nära band till det demokratiska partiet i USA. Hon har deltagit i arbetet med att bygga upp de nya demokratiska institutionerna i Irak, i nära samarbete med den amerikanska administrationen.

Men vid ett seminarium i riksdagen på onsdagen riktade hon skarp kritik mot den amerikanska regeringen.

-I jakten på den irakiska motståndsrörelsen riskerar USA:s trupper att utsätta vanliga irakier för övergrepp. Jag kom i kontakt med en man som gripits av amerikansk militär och hållits fängslad i över en månad. När han väl släpptes förklarades det med att det hade begåtts ”ett misstag”, sade Maria Leissner.

-Soldaterna kom mitt i natten. De kastade en granat, vars explosion krossade husets alla fönster. Sedan stormade de in i sovrummet, där den här mannen och hans fru låg och sov.

I samband med gripandet stals datorer och flera hundratusen kronor i kontanter, vilka ännu inte har återlämnats.

-Övergreppen hotar rättssäkerheten och kan leda till att fler irakier ger sitt stöd till terroristerna, säger Maria Leissner.

Utöver säkerhetssituationen är det den bristfälliga infrastrukturen som präglar vardagen i Bagdad. Telefonförbindelserna, elektriciteten och avloppet fungerar fortfarande dåligt och på sjukhusen råder brist på mediciner och personal.

Men det finns också tecken på att situationen förbättras i vissa avseenden. Att det nya parlamentet nyligen enades om att utse kurden Jalal Talabani till president och shiiten Ibrahim Jafaari till premiärminister innebär att den politiska låsning som tidigare lamslagit den lagstiftande församlingen nu fått en lösning.

-Utnämningarna visar att man kommit överrens om centrala punkter i den framtida författningen. Det står klart att Irak kommer att bli en federal stat och att någon typ av skrivning om att islam är en viktig källa för lagstifningen kommer att finnas med i grundlagen, sade Maria Leissner.

Men den våldsamma maktkamp som pågår i Irak kommer troligen att fortsätta. Maria Leissner menar att det var ett misstag att upplösa Iraks polis och militär efter invasionen.

-Det skapade ett tomrum som de amerikanska styrkorna inte förmådde fylla. I stället har kriminella grupper och terrorister kunnat dra fördel av situationen.

Erik Gustafsson

DN 2005-04-24