TEGUCIGALPA. Natten till söndagen beslutade den amerikanska samarbetsorganisationen OAS att utesluta Honduras med omedelbar verkan. Det sker sedan kuppmakarna i landet vägrat återinsätta Manuel Zelaya som president. Samtidigt ökade spänningen på Tegucigalpas gator inför Zelayas återvändande.
Beslutet att utesluta Honduras var enhälligt och togs av medlemsstaterna vid ett extrainsatt krismöte i Washington. Det är första gången sedan 1962, då Kuba fick lämna organisationen till följd av revolutionen i landet, som en nation tvingas ut ur OAS.
Förutom att Honduras nu isoleras politiskt kommer detta fattiga och biståndsberoende land också att få det svårare att få lån från internationella kreditinstitut.
Statskuppen i Honduras har fördömts av i stort sett hela världssamfundet, men den nya regimen fortsätter att hävda att allt gick rätt till när militären för en vecka sedan kastade ut vänsterpresidenten Manuel Zelaya ur landet.
Interimpresidenten Roberto Micheletti har i trotsig ton förklarat att hans regering inte kommer att låta sig pressas till eftergifter. Han har också sagt sig vilja att Honduras lämnar OAS, "som är en politisk organisation, inte en domstol”.
Enda tecknet på förhandlingsvilja kom när Micheletti förklarade att han kan tänka sig att tidigarelägga höstens presidentval. I övrigt förefaller han känna sig trygg i det stöd han har från samhällseliten: militären, mäktiga företagarintressen, katolska kyrkan, domstolsväsendet och en majoritet av kongressen. Även de stora medierna är i sin rapportering mycket regimvänliga.
En reporter på landets största radiokanal HRN berättar för DN om långtgående censur och möjlig direkt delaktighet i kuppen.
- När Zelaya satt i bilen med militärerna på väg till flygplatsen lyckades han ringa en av våra reportrar. Men vi fick order av kanalens ledning att inte säga ett ljud om vad som höll på att hända – det var total radiotystnad som gällde, säger reportern, som inte vill framträda med namn av rädsla för sin egen säkerhet.
Den avsatte presidenten Manuel Zelaya fanns med vid OAS-mötet i Washington, där han förklarade att han tänker flyga till Honduras under söndagen. Troligen kommer Ecuadors president Rafael Correa, Argentinas Cristina Kirchner och Fernando Lugo från Paraguay att göra honom sällskap.
USA och ett antal andra länder med höger- eller centerhögerregeringar bad vid OAS-mötet Zelaya att avstå från resan på grund av risken för våldsamheter. Det ledde till en het debatt med representanter för vänsterregeringarna i regionen.
- Det är oacceptabelt att man på det här sättet försöker hindra fredliga, politiska påtryckningsmetoder. Det riskerar att legitimera kuppmakarnas våld, sade Venezuelas utrikesminister Nicolás Maduro.
Många vänsterledare i Latinamerika är rädda för att det som hänt i Honduras kan komma att inspirera militärkupper även i deras länder. Därför är de måna om att snabbt få kuppmakarna på fall.
- Honduras skulle vara en utmärkt plats att dö på. Jag är inte rädd, sade Ecuadors president Rafael Correa i en direkt utmaning av regeringen i Honduras, vilken å sin sida förklarat att ett tjugotal åtalspunkter väntar Zelaya om han återvänder.
I Tegucigalpa marscherade tiotusentals av Zelayas anhängare till stadens flygplats för att visa att de tänker vara på plats när den avsatte presidentens kommer. Zelaya-anhängare ockuperade också de centrala delarna av landets andra stad, San Pedro Sula.
På lördagskvällen polariserades situationen ytterligare när landets ärkebiskop Oscar Rodríguez höll ett direktsänt tal som med regeringens hjälp sändes i alla tevekanaler. Han framförde en varning till Zelaya:
- Ett återvändande till landet nu kan komma att utlösa ett blodbad.
De senaste dagarna har en rad demonstrationer ägt rum till stöd för kuppmakarna, vilket har framställts som ett bevis för att maktövertagandet var "legitimt", trots de uppenbara övergreppen av militären. Men en chef för ett bussbolag som DN talat med vittnar om att många av deltagarna i dessa demonstrationer har fått betalt.
- Regeringens tjänstemän går ombord på mängder av bussar i fattiga områden och erbjuder invånarna 300 lempiras (120 kronor) och ett mål mat för att demonstrera. Det är många, många som rekryteras så, säger chefen för bussbolaget, som föredrar att vara anonym.
Samtidigt har militären sedan några dagar tillbaka satt upp vägspärrar vid infarterna till huvudstaden för att hindra Zelayas många anhängare på landsbygden från att ta sig till manifestationerna. Ett stort antal bussar uppges ha stoppats i dessa vägspärrar.
Men trots det växer protesterna mot kuppen för varje dag.
Erik de la Reguera
DN 2009-07-05
