LIMA. Keiko Fujimori, dotter till den fängslade expresidenten Alberto Fujimori, har goda chanser att bli vald till Perus nästa president nu på söndag. Det rör upp starka känslor i detta sydamerikanska land där många fortfarande har 1980- och 90-talens blodiga inbördeskrig i färskt minne.
I en fattig förort till Perus huvudstad Lima ligger det hårdbevakade fängelset Diroes. Personbilar får av säkerhetsskäl inte komma närmare än två kvarter från murarna, damm yr från gatorna och när DN går till fots mot ingången blänger vakter misstänksamt och boende kikar nyfiket ut från sina fönster.
Det är ingen slump. Innanför de här murarna sitter den man fängslad som fått en av nyckelrollerna i söndagens presidentval: den både älskade och hatade expresidenten Alberto Fujimori.
I april 2009 dömdes han till 25 års fängelse för människorättsbrott begångna under sina år vid makten (1990–2000). Senare dömdes han även för korruption.
Man skulle kunna tro att något sådant skulle ha en marginaliserande effekt på en politiker. Men än i dag hänger Alberto Fujimoris skugga tung över peruansk politik. Hans framgångar i kampen mot gerillan Sendero luminoso kom till ett högt pris, men den högerpopulistiska politik han drev gjorde honom också populär bland många fattiga.
Inför söndagens presidentval ligger nu hans dotter Keiko Fujimori jämsides med vänsterkandidaten Ollanta Humala. En del opinionsinstitut ger till och med Keiko Fujimori en knapp ledning.
– Jag kommer att rösta på Keiko, för jag är orolig för vad som kan hända om en vänsterman som Ollanta kommer till makten, säger 24-åriga Karina Vicente, där hon sitter och dricker en läsk i middagshettan utanför fängelset.
– Visst kan det hända att Keiko friger sin pappa. Men jag är mer orolig för att vi kan få en president som den där Chávez i Venezuela. Då kanske yttrandefriheten är hotad, säger Karina Vicente.
En del av Keiko Fujimoris kritiker menar att hennes kampanj styrs av fadern från fängelset. När DN besöker området finner vi inga direkta bevis för det, men det råder verkligen en febril aktivitet vid ingången på baksidan. Mängder av besökare kommer och går, många av dem förefaller vara partiarbetare snarare än anhöriga – och samtliga vägrar att tala med oss. Boende i området vittnar också om märklig aktivitet efter besökstid.
– Vid tvåtiden varje natt kommer en karavan med stora svarta bilar ut därifrån. Och en gång såg jag hur en lastbil full med valaffischer för Keiko stod parkerad där utanför personalingången, säger Vanessa Antiporta, som bor granne med fängelset.
Att Keiko Fujimori står sin far nära är ingen hemlighet. Hon har gång på gång lovat att inte benåda Alberto om hon kommer till makten, men det tar de flesta peruaner ganska lätt på. Då har hennes ord om motståndarens band till Venezuelas socialistiske president Hugo Chávez fått större verkan.
Att två så kontroversiella kandidater lyckats gå vidare till andra valomgången speglar den vilja till förändring som finns bland väljarna. De senaste årens marknadsliberala politik och tillväxt har bidragit till minskad fattigdom i städerna, men inte i den utsträckning som många peruaner skulle ha önskat. Det utnyttjas av högerpopulisten Keiko Fujimori och vänstermannen Humala.
Under tiden sköter Alberto Fujimori sin lilla trädgårdsodling bakom murarna. Och bidar sin tid.
Erik de la Reguera
Oron stor för att tortyrdömda ska friges
LIMA. Anhöriga till oskyldiga som torterades och dödades i det smutsiga kriget under 1990-talet fruktar att de ansvariga ska friges om Keiko Fujimori segrar i presidentvalet. Även människorättsaktivister som DN talat med uttrycker stark oro.
– Så sent som för några dagar sedan blev jag kallad för terrorist på gatan, trots att varken jag eller min bror var inblandad i något sådant. Det var ju staten som var terrorister! Och nu kanske de som har dömts ska släppas. Det gör ont, säger Marly Anzualdo.
Hon har kämpat för rättvisa för sin bror Kenneth Ney Anzualdo sedan han försvann spårlöst den 16 december 1993.
– Han hade varit med i några demonstrationer på universitetet, men han var verkligen inte någon gerillamedlem. Vi tror att han greps när han var på väg hem. Och i journaler från ett hemligt tortyrfängelse har vi hittat en fånge som vi tror är min bror, berättar hon.
Exakt hur många som försvann på det viset i början på 90-talet är fortfarande okänt, men det står klart att det rör sig om hundratals.
När Alberto Fujimori dömdes för människorättsbrott 2009 var det just för att ha gett grönt ljus till denna sorts illegala gripanden, vilka ofta ledde till tortyr och mord.
– Varken Keiko Fujimori eller Ollanta Humala övertygar när de talar om mänskliga rättigheter. I Humalas fall har han anklagats för att ha varit inblandad i människorättsbrott under sin tid i armén på 90-talet. Det har dock inte gått att bevisa i domstol. När det gäller Keiko Fujimoris far är situationen däremot glasklar, säger Rocío Silva, som är generalsekreterare på en paraplyorganisation för människorättsorganisationer i Peru, CNDDHH.
– Vi är så klart oroliga att Alberto Fujimori ska friges om Keiko kommer till makten. Det vore ett stort bakslag i kampen för mänskliga rättigheter i Peru, säger Rocío Silva till DN.
Erik de la Reguera
Fadern besegrade gerillan Sendero luminoso
Alberto Fujimori var Perus president 1990–2000. Hans maktinnehav präglades av otaliga korruptionsskandaler, men Fujimori blev också populär i breda skikt sedan han framgångsrikt lyckats få stopp på den höga inflationen och besegrat gerillan Sendero luminoso. De metoder med vilka gerillan besegrades kom dock senare att utsättas för kritik, eftersom de inkluderade allvarliga människorättsbrott.
2009 dömdes Alberto Fujimori till 25 års fängelse för att ha gett grönt ljus för dessa övergrepp.
Hans dotter Keiko Fujimori har tidigare varit kongressledamot och har en nära relation till sin far. Hon har goda chanser att segra i söndagens presidentval. Även Albertos son Kenji Fujimori är en populär politiker som nyligen valdes in i kongressen.
Fakta: Peru
Huvudstad: Lima.
Statsskick: Republik.
President: Alan García, tillhör mittenpartiet Apra. Får enligt konstitutionen inte ställa upp för en ny ämbetsperiod.
Invånarantal: 29 miljoner.
Språk: Spanska, quechua, aymara och en rad andra indianspråk.
Ekonomi: Export av mineraler (främst koppar och guld), turism och fiske är viktiga näringsgrenar. Det senaste decenniet har Perus ekonomi växt stadigt, främst tack vare ökad råvaruexport till Asien. Andelen fattiga i städerna har minskat, men ännu lever 31 procent av peruanerna i fattigdom.
BNP per capita: 5.195 dollar om året (att jämföras med Sveriges 37.526 dollar).
