Paris. Frankrikes försvarschef avgick i protest på onsdagen – något som inte hänt på mer än 50 år.
– Jag kan inte längre garantera säkerheten för Frankrike och dess invånare, sa general Pierre De Villiers, vars avhopp är den första större motgången för president Emmanuel Macron.
Utlösande för krisen var Macrons besked den 11 juli om att hans regering tänker skära 850 miljoner euro (nära åtta miljarder kronor) i försvarsbudgeten.
– Jag tänker inte låta mig hunsas på det här viset, sa general De Villiers i en utfrågning om besparingarna i den franska senaten.
På sitt Facebookkonto skrev De Villiers att ”ingen förtjänar att följas blint” – även om han inte nämnde presidenten vid namn.
Macrons reaktion: att läxa upp sin general.
– Jag är er chef. Och jag har inget behov av påtryckningar och kommentarer kring mina beslut, förklarade presidenten inför den församlade försvarsledningen den 13 juli.
Enligt flera franska medier överraskades generalerna av Macrons hårda ton.
De Villiers höll sig lugn över 14 juli-firandet, även om han såg ovanligt sammanbiten ut vid presidentens sida när de åkte droska tillsammans nedför Champs-Elysées.
Men när Macron sedan i en intervju förklarade att ”om det finns åsiktsskillnader är det försvarschefens uppgift att ändra sin åsikt”, då rann bägaren över.
”Jag kan inte längre garantera säkerheten för Frankrike och dess invånare”, förklarade De Villiers i en vasst formulerad kommuniké.
Det är första gången sedan 1961 som en fransk försvarschef avgår i protest, och de flesta bedömare i landet beskriver händelsen som extraordinär.
Frankrike är en kärnvapenmakt och har en rad kvalificerade förband i fält i bland annat Syrien, Irak och delar av Västafrika.
På senare år har fokus flyttats till terrorbekämpning och mindre operationer, på bekostnad av försvarets totala kapacitet. Sedan 2010 har landets försvarsutgifter minskat från 1,96 till 1,79 procent av BNP.
Macron har lovat att vända den trenden, så att Frankrike år 2025 når upp till Natos mål om att avsätta två procent av BNP till försvaret. Men först väntar alltså ytterligare nedskärningar.
Anledningen är att Macron vill pressa ned Frankrikes budgetunderskott till mindre än 3 procent av BNP, för att kunna bli tagen på allvar i förhandlingarna med Tyskland om en reformering av EU:s institutioner.
På onsdagen utsåg han general François Lecointre till ny ÖB. Men stora delar av oppositionen anklagar Macron för att ha agerat respektlöst, i en tid då Frankrike står inför ett konkret terrorhot.
– Vår vredgade, arroganta president har förnedrat en general som talat ärligt och rakt inför oss i nationalförsamlingen, sa ultranationalistiska Nationella frontens ledare Marine Le Pen.
Krisen kommer olägligt för Macron, som just nu förbereder flera stora reformer på hemmaplan.
På onsdagen röstade senaten igenom en omfattande anti-terrorlagstiftning som är tänkt att permanenta många av de befogenheter som polisen fått under det rådande undantagstillståndet. Innan reformen blir till lag måste den dock antas även av kongressens underhus – något som inte är helt självklart, eftersom den fått kritik av flera människorättsorganisationer.
Senare i sommar vill Macron också försöka driva igenom sina förslag om en uppluckring av arbetsrätten, något som stora delar av vänstern och landets fackföreningar mobiliserar mot.
