MEXICO CITY. Efter årsskiftet kan marijuana bli lagligt att odla, sälja och konsumera i de amerikanska delstaterna Colorado och Washington. Utvecklingen följs noga i Latinamerika, där allt fler menar att en legalisering av droger skulle kunna minska den organiserade brottslig­hetens makt.

Samma dag som Barack Obama omvaldes som USA:s president, den 6 november, röstade en majoritet av invånarna i Colorado och Washington ja till en fullständig legalisering av marijuana. Odling, tillverkning och försäljning till vuxna över 21 år kan därför bli lagligt i dessa båda delstater efter årsskiftet, något som i praktiken skulle ge drogen samma status som alkohol och tobak.

Men än är det högst osäkert om legaliseringen kommer att bli verklighet, eftersom den står i så öppen konflikt med den amerikanska federala narkotikalagstiftningen.

– Det här kommer att bli komplicerat. Men vi ska göra vårt bästa för att respektera väljarnas vilja, sade Colorados guvernör John Hickenlooper nyligen.

Inte oväntat firas resultaten som en historisk seger av marijuana­användare i USA. Men justitieminister Eric Holder har än så länge inte velat kommentera folkomröstningarna.

Federal polis har tidigare gjort en rad räder mot försäljningsställen för receptbelagd marijuana, som är tillåten i ett tiotal amerikanska delstater. När Kalifornien skulle rösta om en fullständig legalisering 2010 hotade Holder med ännu hårdare tag – vilket den gången bidrog till att det blev ett nej.

Barack Obamas regering har en djupt splittrad opinion att ta hänsyn till. Marijuana är i dag en vanligare drog bland amerikanska gymnasieungdomar (high school) än tobak, och cirka 50 procent av landets befolkning stöder en legalisering, enligt en färsk opinionsmätning.

Motståndarna varnar för att följden troligen skulle bli en kraftigt försämrad folkhälsa i form av fler marijuanarelaterade hjärnskador och bilolyckor.

Skarpa protester hörs också från den moralkonservativa kristna högern, som rutinmässigt blockerar initiativ i riktning mot en liberalare narkotikapolitik i USA:s kongress.

Det mesta tyder med andra ord på att en hård rättslig och politisk strid väntar.

Utvecklingen följs med stort intresse i grannlandet Mexiko, varifrån merparten av den illegala marijuanan i USA kommer.

– Äntligen kan vi börja föra en diskussion om alternativen till förbudslinjen! säger Jesus Robles Maloof när DN möter honom på ett kafé i centrala Mexico City.

Robles Maloof är inte en drogliberal i klassisk bemärkelse, utan en av Mexikos mest respekterade människorättsaktivister. Roten till hans engagemang ligger främst i de många övergrepp som kriget mot maffian har lett till.

Sedan Richard Nixon förklarade ”krig mot knarket” 1971 har USA:s strategi för att minska narkotikabruket på hemmaplan i första hand varit att bekämpa tillverkning och smuggling utomlands. Senaste exemplet är den USA-sponsrade militäroffensiv som Mexikos regering fört mot maffian de senaste åren, med minst 50 000 dödsoffer som följd.

Trots det har maffian inte försvagats nämnvärt. Och allt fler politiska aktivister och journalister mördas, i takt med att yttrande-, press- och föreningsfriheten sätts på undantag i delar av landet.

– Problemet här i Mexiko är att maffian har en strid ström av intäkter från den illegala drogförsäljningen i USA. Det gör det möjligt för brottslingarna att köpa beskydd från lokala poliser och politiker. Ibland uppstår då också ett slags symbiosförhållande i vilket båda parter kan se nytta i att tysta kritiska röster. En legalisering skulle kunna vända den utvecklingen genom att strypa maffians kassaflöde och minska dess makt, säger Robles Maloof, vars ståndpunkt blir allt vanligare i det knarkkrigströtta Latinamerika.

I Uruguay skickade nyligen vänsterpresidenten José Mújica ett lagförslag till kongressen om statligt reglerad försäljning av marijuana. Guatemalas konservative president Otto Pérez Molina har sagt att han vill gå ett steg längre och göra även transport och försäljning av tyngre droger som kokain lagligt.

Dessa förslag strider givetvis mot FN:s narkotikakonventioner, som i årtionden haft USA som främsta beskyddare. Men det gör även legaliseringen i Colorado och Washington, något som inte gått obemärkt förbi söder om Rio Bravo. Risken är därför stor att USA:s moraliska auktoritet i kampen mot narkotikan undergrävs av dessa båda delstaters agerande.

Men kan då lösningen verkligen vara att göra en drog, som bevisligen är skadlig för människors hälsa, laglig?

– Om försäljningen av marijuana görs laglig blir det också lättare att reglera den och ge stöd till missbrukare, på samma sätt som med alkohol och tobak, säger Jesus Robles Maloof.

Han lägger till att han har svårt att tänka sig ett värre folkhälsoproblem än de 17 000 morden i Mexikos knarkkrig förra året.

Erik de la Reguera

Fakta. Marijuana

Odling, tillverkning, försäljning och konsumtion av marijuana kan bli lagligt i de båda delstaterna Washington och Colorado efter nyår.

Myndigheterna ska enligt lag­förslagen få ta ut en skatt på försäljningen – något som gör lagförslagen betydligt mer långtgående än i till exempel Nederländerna.

Åldersgränsen för konsumtion ska vara 21 år.

Motståndarna hoppas att rege­ringen Obama ska stoppa legaliseringen, eftersom den strider mot den federala lagstiftningen.

En rad stora studier visar att långvarig användning av marijuana kan orsaka hjärnskador, bland annat när det gäller inlärningsförmågan hos ungdomar. Även ett ökat antal bilolyckor och psykoser kan bli följden av legaliseringen.

I produktions- och transitländer för illegal marijuana – inte minst Mexiko – finns en växande opinion för en legalisering, eftersom den skulle kunna slå mot maffians intäkter.

Minst 50 000 människor har dödats de senaste sex åren i knarkkriget i Mexiko, där export av marijuana till USA anses vara värd upp till två miljarder dollar. Det motsvarar mellan 15 och 25 procent av den mexikanska maffians årliga exportintäkter.

—

Publicerat i DN den 26 november 2012.