Nelson Peralta i orkestern Starband. Foto: Erik de la Reguera

PUEBLO NUEVO. När Nicaragua håller val på söndag talar det mesta för att den tidigare gerillakommandanten Daniel Ortega blir omvald som president. DN åkte ut på landsbygden och pratade med en blåsorkester för att försöka förstå varför.

Fem timmars skakig bussfärd från Nicaraguas huvudstad Managua ligger den lilla staden Pueblo Nuevo. Omgiven av lummiga, intensivt gröna berg, är den tätort i en region där merparten av befolkningen fortfarande är småbönder.

Så var det före revolutionen 1979, och så är det än i dag.

Från ett av husen i staden hörs hög ompa-ompamusik. Det är en blåsorkester som övar.

-Bravo! ropar Petrona Zeledon när musiken tystnar.

De tiotalet männen ler lite generat men stolt. Petrona är eldsjälen bakom deras orkester, hon drog igång den då många av dem bara var barn.

Under 1980-talets år av revolutionär yra och inbördeskrig i Nicaragua lärde Petrona känna Inger Bröms från Upplands Väsby utanför Stockholm. Vänskapen mellan de båda lärarna ledde till att vänskapsföreningar bildades och projekt startades.

De hade kanske inte väntat sig att just ”Starband”, som blåsorkestern heter, skulle bli det mest uthålliga och framgångsrika av projekten. Men sedan den mexikanska banda-musiken slagit igenom i Centralamerika kan musikerna i bandet nu faktiskt försörja sig på att ge konserter runt om i regionen.

Samtidigt har sandinisternas ledare från 80-talet, Daniel Ortega, återvänt till makten. Mycket tyder på att han blir omvald i söndagens presidentval. För Petrona Zeledon är det inte längre något självklart positivt.

-Jag sympatiserar med sandinisternas rätteviseideal. Men Daniel Ortega borde inte ha ställt upp igen.

Enligt Nicaraguas författning får en president inte ställa upp till omval. Men tack vare sandinisternas kontroll över högsta domstolen fick Ortega förra året tillstånd att ställa upp ändå, eftersom begränsningen av mandatperioder inskränkte Ortegas ”mänskliga rättigheter”.

Inte oväntat har domslutet kritiserats hårt av oppositionen.

-Demokratin är definitivt i fara. De våldsutbrott vi sett på sistone kan vara början på något betydligt värre. Särskilt om vi får se valfusk på söndag, säger Ulises Alfaro, parlamentsledamot för högerpartiet PLC, till DN.

De senaste veckorna har tusentals oppositionsanhängare av oklara skäl blivit nekade röstkort, vilket lett till kravaller på olika platser. Problemet ska vara på väg att lösas, uppger regeringen, men internationella valobservatörer uttrycker stark oro.

Human Rights Watch och andra människorättsorganisationer har kritiserat Ortegas auktoritära tendenser, inte minst gentemot journalister.

Så hur kommer det sig då att han har stöd av så många? Jag ställer frågan till blåsorkestern.

– I min familj kommer vi att rösta på Ortega, eftersom hans regering gett oss en ko, några hönor och ett tiotal plåtar att bygga bättre tak av. Många andra i min by har fått liknande stöd, säger 20-årige Nelson Peralta, och ställer ned tuban på marken.

Flera av de andra nickar. Stödprogrammen till fattiga har utvidgats på senare år. Nya satsningar har finansierats av bistånd från Venezuela. Tillsammans med förbättrad service på sjukhus och fler studieplatser på statliga universitet har det gjort Ortega populär bland de fattiga. Oppositionen hävdar att stöden ofta bara ges till sandinistanhängare. Men det är tydligt att många i den dryga hälft av befolkningen som lever i djup fattigdom uppskattar Daniel Ortegas politik.

Petrona Zeledon har svårt att blunda för hans auktoritära tendenser. Men till slut säger även hon:

– Jo, jag kommer nog att rösta på honom ändå. Han förtjänar en chans till.

Erik de la Reguera

Bättre ekonomi försvårar för oppositionen

MEXICO CITY. Nicaraguas ekonomi växer i år med omkring fyra procent, vilket är den högsta siffran bland Centralamerikas länder. Samtidigt minskar fattigdomen. Men det beror inte i första hand på att Ortega skulle ha satsat på någon omfattande socialistisk reformpolitik.

Visserligen har bistånd från Venezuela gjort utökat stöd till landsbygden möjligt, men samtidigt erbjuder Nicaragua också utländska företag extremt fördelaktiga villkor för investeringar i landet.

Pragmatism är kännetecknande för Ortega. Hans vänner ser det som vishet, hans fiender som makthunger.

Men tillväxten i ekonomin – om än från extremt låga nivåer – gör högeroppositionens uppgift svår. Främste utmanaren Fabio Gadea är en ägare av radiostation som försöker framställa sig som det minst korrupta alternativet av kandidaterna. Den tidigare korruptionsdömde Arnoldo Aleman ser dock ut att vara chanslös.

I valrörelsen har oppositionen riktat in sig på Ortegas maktmissbruk och auktoritära tendenser.

De omstridda lokalvalen 2008, då Ortegas sandinistparti av allt att döma fuskade sig till segern i omkring ett trettiotal kommuner, och den pågående omvalskampanjen som troligen strider mot författningen, ses av många som tydliga tecken på att regeringen i praktiken kontrollerar domstolsväsendet och inte drar sig för att missbruka det.

-Den största faran för demokratin och de mänskliga rättigheterna i Latinamerika utgörs inte längre av militärkupper, utan av demokratiskt valda regeringar som går i auktoritär riktning. En av dessa regeringar är den i Nicaragua, säger Jose Miguel Vivanco, Amerikachef på Human Rights Watch, till DN.

Erik de la Reguera

Kandidaterna

Daniel Ortega tillhör sandinistpartiet FSLN och var ledare under revolutionsåren 1979-1990. Han valdes som president 2006, men då med en betydligt mindre radikal agenda.

Fabio Gadea är kandidat för liberala PLI och framställer sig som ofläckad av korruptionsskandaler. Var medlem i motståndsrörelsen Contra under inbördeskriget på 1980-talet.

Arnoldo Aleman är kandidat för högerpartiet PLC. Var president 1997 – 2002. Har listats som en av världens tio mest korrupta politiker av organisationen Transparency International.

Sandinistgerillan störtade diktator 1979

Huvudstad: Managua

Befolkning: 5,8 miljoner

Språk: spanska

Historia: 1979 störtades diktatorn Anastasio Somoza av den socialistiska sandinistgerillan. Efter det inleddes ett politiskt experiment av sandinisterna, som snabbt fick väpnad opposition i form av den USA-understödda Contras-gerillan.

Hundratals svenska vänstersympatisörer reste till Nicaragua under 1980-talet och etablerade vänskapsband med nicaraguaner.

1990 valdes Violeta Chamorro till president, vilket satte punkt för sandinisternas tid vid makten.

Daniel Ortega tog sedan hårdare personlig kontroll över sitt parti. 2006 valdes han på nytt till president.

Publicerat i DN den 2 november 2011.