Venezuela bryter med Colombia

MEXICO CITY. Flera av Farcgerillans högsta ledare har fått en fristad i Hugo Chávez socialistiska Venezuela. Det hävdar Colombias regering, som nu kräver att omvärlden agerar. Chávez har svarat med att bryta de diplomatiska förbindelserna med grannlandet.

– Jag ser mig nödgad att bryta förbindelserna med Colombia för att rädda vårt lands värdighet. Till det internationella samfundet vill jag säga att vi inte kommer att acceptera något intrång på vårt lands territoriella suveränitet. Om vi måste gå ut i krig mot Colombia, så gör vi det, även om det sker med gråten i halsen, sade Venezuelas president Hugo Chávez i torsdags.

Då hade Colombias representant vid ett extrainsatt möte med de amerikanska staternas samarbetsorganistation OAS just anklagat Venezuela för att ge den av USA och EU terrorstämplade Farc-gerillan en fristad.

Anklagelsen mot Venezuela är inte ny, utan har upprepats av Colombia i ett par års tid. Men denna gång presenterades också ett antal fotografier, filmer och vittnesmål som bevisföring.

På bilderna, som enligt Colombia tagits av avhoppade Farc-soldater, syns några av gerillans ledare i vad som uppges vara gerillaläger i Venezuela. Vilken sida av gränsen som det faktiskt rör sig om är dock svårt att avgöra utifrån bilderna.

Colombias president Álvaro Uribe hävdar att hans regering har exakta koordinater för de platser där Farc-ledarna uppehåller sig och vill att OAS skickar en kommission för att utreda saken. Venezuela, å sin sida, vägrar gå med på detta och menar att Uribe bara försöker skylla sina tillkortakommanden i kampen mot Farc på andra.

Men egentligen handlar inte denna konflikt om huruvida Farc-gerillan finns på plats i Venezuela eller ej. Att så är fallet är numera ett relativt väldokumenterat faktum.

Den stora knäckfrågan är i stället om Venezuelas regering känt till och underlättat gerillans närvaro.

Gränsen mellan Venezuela och Colombia är 220 mil lång och mycket svårövervakad, vilket länge utnyttjats av colombianska väpnade grupper.

Bland dem finns såväl högerextrema paramilitärer som renodlade knarksyndikat och vänstergerillor. Gemensamt för dem är att de ser Venezuela som ett närmast idealiskt transitland vid kokainsmuggling till USA och – i allt högre grad – Europa.

Colombia menar att Farc särbehandlas av venezuelanska myndigheter. Som bevis anförs e-postkorrespondens från två beslagtagna bärbara datorer, i vilka Farcledare diskuterar diverse aktiviteter i Venezuela.

Problemet är att dessa datorer beslagtogs i samband med en oanmäld räd mot ett Farc-läger i grannlandet Ecuador 2008, vilket närapå utlöste ett regionalt krig. Fruktan för en ny sådan attack är grunden för Venezuelas kraftiga diplomatiska protester.

De flesta bedömare tror dock inte att det går så långt som till väpnad konflikt. Álvaro Uribe ska snart lämna presidentposten och hans efterträdare Juan Manuel Santos har hittills skickat mer försonliga signaler till sina socialistiska kolleger i grannländerna.

Erik de la Reguera

Nära krig mellan länderna för två år sedan

Den 1 mars 2008 attackerade colombiansk militär ett Farc-läger ett par kilometer in på ecuadorianskt territorium. Farcs utrikespolitiske talesman Raúl Reyes och 24 andra personer dödas.

De socialistiska presidenterna i Ecuador och Venezuela reagerade genom att beordra trupp till gränsen mot Colombia. Under några dagar befann sig norra Sydamerika vid randen av ett storkrig.

Ett toppmöte i Dominikanska republiken lyckades gjuta olja på vågorna för en tid, men misstroendet mellan högerregeringen i Colombia och socialistregeringarna i grannländerna har levt kvar.

Colombia har presenterat e-postmeddelanden från Raúl Reyes datorer i vilka höga venezuel-anska militärer sägs hjälpa Farc. Venezuela har kontrat med att anklaga regeringen Uribe för att ha nära band till paramilitära dödsskvadroner.

Publicerat i Dagens Nyheter den 24 juli 2010.