Nu när regnet faller utanför mitt funkishus och löven samlas i blöta gegghögar har jag bestämt mig. Det blir Latinamerika i höst. Och i vinter. Och i vår.
Först Mexiko. Sedan Guatemala. Och därefter? Det återstår att se.
Efter en månads pustande och frustande och hopknytande av gamla säckar börjar jag nu få upp vittringen på nya äventyr. Förberedelserna är i full gång.
Ni är välkomna att hänga med. Om 16 dagar börjar det.
PS. Jag kunde så klart inte motstå frestelsen att fråga ägaren till pizzerian vid torget varför de har en pizza som heter "AnnaLind Special" (se föregående blogg).
Han såg allvarligt på mig och svarade: "Vi öppnade pizzerian samma dag som det hände. Det är därför." Han syftade självklart på mordet på utrikesminister Anna Lindh.
Erik: "Fanns det någon särskild tanke bakom valet av fyllning - kebab och isbergssallad - och det faktum att pizzan är halvinbakad?"
Ägaren: "Nej. Det fanns ingen tanke bakom det."
Erik: "Okej. Har ni fler pizzor som är tillägnade särskilda personer?"
Ägaren: "Ja, några stycken..." [det visar sig att ett antal stamgäster fått pizzor uppkallade efter sig. Anna Lindh var dock inte stamgäst, vilket gör det hela en aning förvirrande. Det är också oklart om de övriga personerna blivit mördade eller ej.]
Erik: "Okej. Jag vill ha en u-båt, tack."
Ägaren: "Att ta med eller äta här?"
Erik: "Äta här."
Ägaren: "Något att dricka?"
Erik: "Bara vatten, tack."
