Den senaste veckan har strider mellan den turkiska armén och PKK-gerillan i östra Turkiet krävt minst 24 människoliv. Vapenvilan som rått mellan parterna i drygt fem år är därmed definitivt slut. En ledande representant för den kurdiska oppositionen befarar en upptrappning av konflikten.
Minst 5.000 turkiska soldater och 2.000 man ur en regeringstrogen milis deltar för närvarande i en offensiv mot misstänkta PKK-fästen i bergstrakterna som gränsar till Syrien och norra Irak.
På onsdagen rapporterade en turkisk nyhetsbyrå att 21 stridande PKK-medlemmar och tre regeringssoldater dödats i sammandrabbningar i den bergiga provinsen Siirt i östra delen av landet. Dödssiffran är den högsta sedan 1999, då PKK deklarerade en ensidig vapenvila.
Förra året avblåstes vapenvilan och representanter för den lagliga kurdiska oppositionen fruktar nu att konflikten kan komma att trappas upp.
- Jag är rädd att det här kan få PKK:s militära ledning att inleda ett fullskaligt gerillakrig, säger Nazmi Gur, vice ordförande i det kurdiska partiet Dehap, till DN.
Enligt Turkiets regering är avsikten med militäroffensiven att förebygga gerillaattacker som annars skulle ha ägt rum under de kommande vår- och sommarmånaderna.
PKK:s slagkraft är numera begränsad och den största delen av gerillans styrkor finns på andra sidan gränsen, i norra Irak.
Turkiets regering har därför upprepade gånger bett USA att upplösa PKK:s läger där. Men diplomatkällor som DN talat med tror inte att Bushadministrationen kommer att gå Turkiet till mötes, då det skulle kunna skada den delikata politiska balansen i Irak.
När kurden Jalal Talabani nyligen utnämndes till Iraks president välkomnades det av Turkiet. Den turkiska regeringen vill till varje pris undvika ett självständigt Kurdistan i norra Irak och Talabanis utnämning anses borga för att de irakiska kurderna inte kommer att bryta sig loss och skapa en egen stat.
På hemmaplan har många turkar fortfarande svårt att acceptera kurdisk politisk aktivism. För två veckor sedan, när en grupp kurdiska ungdomar fotograferades i färd med att bränna en turkisk flagga, utbröt kraftiga protester i landet. Turkiets ÖB förkunnade offentligt att "de så kallade kurdiska medborgarna" utgör ett hot mot den turkiska staten.
- Det pågår en rasistisk kampanj mot oss kurder i Turkiet i dag. Den leds av de mörka krafter som motsätter sig ett turkiskt EU-medlemskap, säger Nazmi Gur via telefon till DN.
Hans parti, Dehap, är starka anhängare av ett framtida turkiskt EU-medlemskap, eftersom det ses som en garant för politiska reformer. Turkiets medlemsförhandlingar med EU inleds i oktober och en av de viktigaste frågorna vid förhandlingsbordet blir den kurdiska minoritetens rättigheter.
Erik Gustafsson
DN 2005-04-15
