PARIS. Smekmånaden riskerar att bli kort för Emmanuel Macron. Var tredje fransk väljare röstade blankt eller struntade i att gå och rösta, och redan på måndagen ägde den första demonstrationen rum mot den nyvalde presidenten. Samtidigt omvandlar Macron sin kampanjorganisation till ett regelrätt politiskt parti.
Soldater stod i givakt vid Triumfbågen när den 39-årige blivande presidenten Emmanuel Macron på måndagen lade ned en blomsterkrans, på årsdagen av Nazitysklands kapitulation 1945.
Han gjorde det tillsammans med den avgående presidenten François Hollande, som hade svårt att dölja sin förtjusning över att hans gamla ekonomiminister nu valts till president.
– Jag önskar honom all lycka och välgång. Om han någon gång behöver råd eller information delar jag gärna med mig av min erfarenhet. Jag kommer alltid att finnas vid hans sida, sade Hollande i en intervju.
Den björnkramen hade Emmanuel Macron säkert gärna varit utan. Hollande är impopulär efter sina fem år vid makten och många inom den traditionella högern hyser misstankar om att Macron inte varit så oberoende som han påstått, utan att Hollande sett honom som sin hemlige kronprins.
Maktöverlämningen sker redan på söndag. Då får Macron kontroll över koderna till landets stora kärnvapenarsenal och nycklar till Elyséepalatset, där han väntas flytta in tillsammans med sin fru Brigitte.
Macron fick omkring 66 procent av rösterna i söndagens val – en klar och övertygande seger. Men klyftan mellan stad och landsbygd består i Frankrike. I många små- och medelstora städer i norra, östra och södra Frankrike var det betydligt jämnare mellan Emmanuel Macron och Marine Le Pen än i Paris och andra storstäder.
På måndagen ändrade Macron det formella namnet på sin kampanjorganisation till ”La république en marche” och Catherine Barbaroux utsågs till tillförordnad ledare för det som nu blir ett regelrätt politiskt parti. Den nyvalde presidenten är dock den självklare galjonsfiguren för partiet, som närmast siktar på parlamentsvalet i början av juni.
En opinionsmätning som publicerades i tidningen Le Figaro på måndagen tyder på att République En Marche skulle kunna bli största parti – i så fall en enastående framgång för en organisation som bara har funnits i drygt ett år.
För Macrons parti talar att det redan har tiotusentals frivilliga aktivister runt om i landet. Men samtidigt finns rapporter om att partiet har svårigheter att hitta kompetenta kandidater till de över 200 platser i Nationalförsamlingen som det kan bli frågan om – något som kan påverka väljarstödet.
Någon smekmånad fram till valet kan Macron heller inte räkna med. Antalet blankröster och ogiltiga röster var rekordstort i söndags (12 procent) och totalt sett valde var tredje fransman att rösta blankt, ogiltigt eller att stanna hemma på sofflocket.
Macrons motståndare har inte varit sena att framhålla det. Under valnatten förklarade den radikale vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon att söndagens resultat inte ska ses som grönt ljus för den nya presidentens politik, utan som ett avståndstagande från Le Pen.
– Vi i vänstern har goda möjligheter att bygga en majoritet i parlamentet, om vi organiserar oss. Så jag manar alla att ansluta sig till oss och arbeta tillsammans inför valet i juni, sade Mélenchon, vars rörelse ”Det okuvade Frankrike” har omkring 200 000 aktivister och siktar på att överta Socialistpartiets roll som ledande vänsterkraft i Frankrike.
På måndagen samlades omkring 2.000 personer på Place de la République i centrala Paris för att demonstrera mot Macron – något som får ses som anmärkningsvärt så kort tid efter valsegern. Där fanns en mindre grupp maskerade anarkister som helt uppenbart sökte bråk med polisen, men också en hel del fredliga anhängare till Jean-Luc Mélenchon. Många av dem sade till DN att de hade röstat på Macron.
– Ja, jag röstade på Macron i söndags för att jag kände att vi måste stoppa Le Pen. Men min röst betyder inte att jag till exempel godkänner nedskärningar i offentlig sektor. Det är därför jag står här i dag, sade 45-åriga Clara Chardavoine.
Mindre sammanstötningar med kravallutrustad polis inträffade under demonstrationens väg till Place de la Bastille i Paris – men inga större oroligheter hade rapporterats vid denna upplagas pressläggning.
Även i den andra extremen av höger-vänsterskalan möts Macrons makttillträde med fientlighet och misstro. Högerextrema Nationella frontens kandidat Marine Le Pen må ha förlorat presidentvalet – men hon fick ändå 11 miljoner röster, något hennes parti Nationella fronten nu vill omsätta i ett starkt resultat i parlamentsvalet.
Macron är en förespråkare av blocköverskridande lösningar och kommer sannolikt att sträcka ut en hand till den traditionella högern i Republikanerna och till Socialistpartiet, för att söka stöd för den socialliberala agenda han gått till val på.
Men det kan bli en komplicerad balansgång – i synnerhet om hans eget parti gör ett svagt resultat. Dagens situation med två stora block – ett till höger och ett till vänster – kan efter valet i juni ha ändrats till en situation med fyra eller fem stridande fraktioner: La république en marche, den traditionella högern i Republikanerna, Mélenchons vänsterparti ”Det okuvade Frankrike”, Socialistpartiet och Nationella fronten.
Första omgången i parlamentsvalet hålls den 11 juni och den andra den 18 juni.
Erik de la Reguera
