Erik de la Reguera
Journalist och författare | Journalist and author | Periodista y escritor | Journaliste et écrivain

Attacken mot Macron ingen överraskning

PARIS. I sista stund skakas den franska valrörelsen av en massiv cyberattack mot favoriten Emmanuel Macrons kampanjorganisation, med tusentals läckta e-postmeddelanden. Macrons stab talar om ett försök till destabilisering av demokratin, medan president Hollande bedyrar att attacken ”inte kommer att lämnas obesvarad”.

Sent i fredags kväll, bara ett par timmar innan valrörelsen formellt avslutades, lades tusentals interna e-postmeddelanden och andra dokument från Emmanuel Macrons kampanjorganisation ”En Marche” ut på nätet av okända personer.

–Vi visste att den här risken förelåg under presidentvalskampanjen eftersom det har hänt på andra håll. Ingenting av detta kommer att lämnas obesvarat, sade landets president François Hollande i en kommentar på lördagen.

Läs mer: Så snabbt spreds Macrons hackade e-post över internet

Läckan beskrivs som ”massiv och samordnad”. I ett uttalande skriver Macrons kampanjstab att falska och manipulerade dokument också tycks ha lagts in i datamassan.

Frankrikes valkommission varnar franska medier för att redogöra för innehållet i dokumenten, eftersom det kan utgöra ett brott mot vallagen. I Frankrike är det förbjudet att göra politiska utspel under lördagen och söndagen – dagar som är avsedda att ägnas åt eftertanke, snarare än politiskt kampanjande.

Den eller de som offentliggjort dokumenten var sannolikt medvetna om detta – och de verkar ha velat utnyttja det för att maximera spridningen på sociala medier. På lördagen användes ordet #Macronleaks tusentals gånger på Facebook och Twitter, ofta av konton med koppling till den amerikanska Alt-right-rörelsen. Många av dessa konton påstod att ett stort och avgörande avslöjande nu censureras av franska myndigheter.

I själva verket finns dock hittills inte mycket som tyder på att läckan innehåller något sprängstoff.

Om det är så kan det bero på att Macrons kampanjstab varit väl medveten om risken för cyberangrepp, säger Cyrille Barthélémy, vd för det franska säkerhetsföretaget Intrinsec, till DN:

– Efter det som hände vid valet i USA förra året har alla politiska partier blivit betydligt mer medvetna om riskerna. I stället för e-post använder sig många i dag av krypterade meddelandetjänster som Signal eller Telegram. Jag vet också att det finns kampanjer som visat intresse för att köpa in helt krypterade telefoner av militärt snitt, säger Cyrille Barthélémy, vars bolag har minst ett politiskt parti som kund.

Vem tror du ligger bakom attacken?

– Ofta rör det sig om en eller flera hackare som kontrakterats. Uppdragsgivaren i det här fallet skulle kunna vara en intern aktör i landet, som exempelvis ett motståndarparti, eller en extern aktör, som främmande makt.

Det spekuleras i att Ryssland kan ligga bakom…

– Vi har noterat att metoder liknande de som är typiska för en grupp som kallas ATP28 använts – och denna grupp har tidigare kopplats till den ryska staten. Men samtidigt är dessa metoder i dag så väl kända att de kan användas av nästan vem som helst. En enskild individ med rätt kunskaper kan utföra det här på egen hand, säger Cyrille Barthélémy.

Politiska organisationer som En Marche präglas av ett stort flöde av extern och intern kommunikation. Det gör det svårt att skydda sig mot ovälkomna e-postmeddelanden med länkar och dokument som öppnar bakdörrar för hackare.

– När målet är så öppet som i det här fallet är det ganska enkelt att utföra en sådan här operation. En helt annan sak är att exempelvis sabotera en missiltest i ett land som Nordkorea. Om den misslyckade uppskjutningen där för några veckor sedan berodde på en cyberattack, kan vi vara relativt säkra på att en stat låg bakom, på grund av komplexiteten i operationen, säger Cyrille Barthélémy.

Cyberattacken mot Macrons kampanj har präglat det sista dygnet före valdagen. Det återstår att se om den får någon större inverkan – för att detta är ett av de mest ödesmättade valen i Europa i modern tid är ingen hemlighet.

 Två tydliga alternativ finns: å ena sidan ett betydligt mer auktoritärt och nationalistiskt Frankrike lett av Marine Le Pen, å den andra ett Frankrike som står fast vid den liberala demokratin, mänskliga rättigheter och öppenhet mot omvärlden, representerat av Emmanuel Macron.

Le Pens aggressiva stil i onsdagens tv-debatt – där hon ofta påminde om sin själsfrände Donald Trump – lyckades inte få Macron ur balans, och i de sista opinionsmätningarna leder mittenkandidaten stort.

 Ett frågetecken är valdeltagandet, som riskerar att bli lågt om många i befolkningen tror att valet redan är avgjort. Det skulle indirekt kunna gynna Le Pen, vars supportrar vanligtvis är de mest disciplinerade.

De första officiella resultaten väntas klockan 20 svensk tid på söndagen.

Erik de la Reguera

Publicerad i DN

You may also like...