Muslimer oroliga inför valet i Frankrike

AMIENS. Det blåser hårt runt knutarna på höghusen i förorten Pigeonnier, i de norra delarna av Amiens. Här är vi långt från de mer välmående, småborgerliga kvarter i staden där presidentkandidaten Emmanuel Macron en gång växte upp.

Inne på kvarterskrogen Casa Delices har Abderrahmane Bengrine just avslutat sin lunch. Han är forsknings- och utvecklingschef på ett sjukhus i Amiens och kommer hit till förorten ibland för att träffa sina gamla vänner som äger restaurangen. Många av gästerna har ursprung i nordafrikanska länder och är praktiserande muslimer. Så även Abderrahmane Bengrine.

– Jag tror det här landet behöver mer social rättvisa. Så jag hade föredragit om vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon och socialisten Hamon slagit sina påsar ihop och bildat ett gemensamt vänsteralternativ. Men i valet mellan Emmanuel Macron och Marine Le Pen, kommer jag att rösta på Macron. För vinner Le Pen måste vi nog lämna landet, säger Abderrahmane Bengrine.

Det är inte första gången jag stött på den sortens krassa konstaterande i den här valrörelsen.

Strax före första valomgången den 23 april mötte DN Anissa Kilinc i en förort till Paris. Hon hade håret uppsatt i en bandana och sade att hon hoppades att vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon skulle vinna. Hon litade inte på de andra kandidaterna, förklarade hon – i synnerhet inte på Marine Le Pen.

– Jag har släkt i Turkiet. Och jo, jag vet att situationen inte är särskilt stabil där, men det är möjligt att det kanske ändå kan vara bättre där för vår familj om Le Pen vinner, sade hon.

Av de omkring två miljoner praktiserande muslimer som har rösträtt i Frankrike är det många som inte har någon släkt (eller för den skull dubbelt medborgarskap) i andra länder. Men att en del fransmän över huvud taget går runt och funderar på om de ska behöva lämna landet visar på det oerhörda allvar som präglar detta val.

Totalt motsvarar de muslimska väljarna mindre än en tjugondel av väljarkåren i Frankrike – men i ett jämnt val kan de ändå få en viktig roll. Av de som gick till valurnorna i första omgången röstade 24 procent på Emmanuel Macron – och bara 5 procent på Marine Le Pen. Detta enligt en mätning som opinionsinstitutet Ifop gjort för tidningen Pèlerin.

Populärast bland de franska muslimska väljarna var dock vänstermannen Jean-Luc Mélenchon, som fick 37 procent, enligt samma mätning. Till viss del berodde det på hans tal om insatser mot ojämlikhet och arbetslöshet – valfrågor som ses som de viktigaste av denna del av befolkningen, där många är låginkomsttagare.

En annan viktig delförklaring är att Mélenchon i tv-debatterna upprepade gånger attackerade Marine Le Pen för hennes förslag om att förbjuda alla religiösa symboler och kläder i det offentliga rummet, det vill säga judiska kippor, kristna kors och – i synnerhet – muslimska slöjor.

– Vad vill du egentligen? Införa religiös klädpolis i Frankrike? sade Mélenchon till den högerextrema kandidaten vid ett tillfälle.

Le Pens svar: att Frankrike till varje pris behöver värna den sekulära status som staten haft sedan 1908. Men hennes tolkning av det laddade begreppet ”laïcité” har fått kritik av forskare, och många muslimer uppfattar Le Pens utspel om att ”rädda Frankrikes själ” som direkta angrepp på dem som grupp.

Även Emmanuel Macron har anklagat Le Pen för att vilja splittra Frankrike som land. Efter första valomgången har Paris största moské och flera andra muslimska organisationer därför manat till att rösta på Macron, för att stoppa Le Pen. Genomslaget är något oklart, eftersom merparten av landets muslimer inte är samlade i några stora samfund (som exempelvis den katolska kyrkan bland kristna), utan i allmänhet löst kopplade till små, oberoende moskéer.

De senaste veckorna har också flera franska muslimska intellektuella riktat kritik mot Emmanuel Macron för otydlighet, sedan denne närmat sig politiker som Christian Estrosi och Manuel Valls, vilka båda uttalat sig positivt om idén om ett förbud för den heltäckande baddräkten burkinin på franska stränder.

Denna ambivalens kan få följder för valdeltagandet, som i första omgången var åtta procent lägre bland muslimer än i befolkningen i stort. Om det sjunker ytterligare kan Nationella frontens kandidat gynnas. Men den ökade polariseringen i valrörelsen efter onsdagens hetsiga tv-debatt kan också leda till motsatsen.

Erik de la Reguera

Fakta.Muslimer i Frankrike

I Frankrike är det förbjudet att föra offentlig statistik över religiös och etnisk tillhörighet, men enligt inofficiella studier har omkring 8 procent av befolkningen ursprung i länder som har en muslimsk majoritetsbefolkning.

Bland de registrerade väljarna uppskattas upp till 5 procent – mellan två och tre miljoner personer – vara muslimer

Publicerad i DN

Leave a Reply

Your email address will not be published.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.