Brexit väcker liv i gamla motsättningar i Nordirland

BELFAST. Mordhot och ökad polarisering mellan katoliker och protestanter präglar valrörelsen på Nordirland inför torsdagens val.

Brexit har lett till oro för det snart 20 år gamla fredsavtalet – samtidigt som många unga är trötta på den äldre generationens politiska logik.

Pistolkulan satt fasttejpad på ett A4-ark, som lagts i ett kuvert. Ingen text fanns skriven på papperet.

Det enda budskapet var kulan.

– Och på kuvertet hade någon textat mitt namn och adress, säger Nichola Mallon sakligt.

Vi möts på hennes kontor i norra Belfast, där hon, som tidigare borgmästare och parlamentsledamot för det republikanska partiet SDLP, dagligen möter sina väljare.

Innan polisen ringde och berättade att brevet med kulan fastnat i en rutinkontroll på ett postkontor i Belfast, brukade Nichola Mallon känna sig trygg bakom glasrutorna i gatuplanet.

Det har ändrats nu.

– Ärligt talat blev jag chockad. Det har gått nästan 20 år sedan fredsavtalet skrevs under och mitt parti är inte särskilt radikalt, utan förespråkar samförståndslösningar. Jag är gravid, som du ser, och nu undrar min familj vad jag håller på med. De vill att jag ska dra mig ur valet. Men jag tänker inte låta mig skrämmas, säger hon.

Nichola Mallon är övertygad att de som skickat patronen är protestantiska paramilitärer.

– Jag har ställt högljudda frågor om hur det kan komma sig att statliga pengar fortsätter slussas till en organisation som polisen misstänker har band till paramilitärer. Jag tror att det handlar om det, säger Nichola Mallon.

Sedan fredsavtalet skrevs under av Storbritannien, Irland och partierna på Nordirland 1998 har Belfast präglats av ett spänt lugn. Längs den en gång ökända Falls Road ger taxichaufförer i dag guidade turer för turister som vill lära sig mer om den långa konflikten mellan IRA och unionisterna och se muralmålningarna.

Men såväl de synliga som de osynliga barriärerna finns kvar. Många bostadsområden är fortfarande hårt segregerade, och över hundra barriärer, så kallade ”fredsmurar”, skär genom Belfast.

Mindre väpnade grupper dyker upp med jämna mellanrum, parader skapar spänningar i staden – och så här i valtider ökar motsättningarna ytterligare mellan katoliker och protestanter.

– Det finns en tendens på båda sidor – såväl hos katolska Sinn Fein som protestantiska DUP – att mobilisera genom att utmåla varandra som fiender. Men det är ett tungt ansvar som faller på de politiker som använder sådan retorik. Häromdagen utsattes till exempel en av Sinn Feins bilar för ett brandattentat, säger Nichola Mallon.

Sinn Fein var tidigare IRA:s politiska gren, men efter fredsavtalet och avväpningen har partiet successivt tagit över det pacifistiska SDLP:s plats som största katolskt republikanska parti på Nordirland. Sedan 2007 har Sinn Fein suttit i samlingsregeringar med protestantiska partier.

Nu kan denna sköra maktdelning vara i fara.

Nyvaalet på torsdag kommer sedan Sinn Fein lämnat regeringen i protest mot en skandal kring ett stödprogram för omställning till förnybar energi (RHI). Kostnaderna för programmet har skenat och försteminister Arlene Foster har anklagats för att vara skyldig till vänskapskorruption.

Men i bakgrunden finns också en gryende kris som orsakats av Storbritanniens beslut att lämna EU.

I dag är gränsen mellan Irland och Nordirland i stort sett öppen. Om den blir svårare att korsa efter Brexit är det inte bara ett slag för den lokala ekonomin på ön, utan också en symbolisk seger för unionisterna. Vreden väntas i så fall växa på den katolska sidan, eftersom en majoritet i Nordirland röstade för att stanna i EU. En del bedömare tror också att Sinn Fein kommer att kräva en folkomröstning om att lämna Storbritannien, något som kan hota hela fredsprocessen.

– Vi vill att det i Brexitavtalet klargörs att Nordirland i händelse av en återförening med Irland automatiskt blir en del av EU, sade Irlands regeringschef Enda Kenny i förra veckan, ett utspel som knappast uppskattades av Theresa Mays regering i London.

Mycket tyder på att det efter torsdagens val kan bli svårt att bilda en samlingsregering, vilket i så fall enligt lag leder till en period av brittiskt direktstyre.

I Sinn Fein har förre vice försteministern Martin McGuinness gått i pension på grund av hälsoskäl, något som gett mer makt till partiets högste ledare, den mer radikale Gerry Adams. Samtidigt har unionisternas ledare Arlene Foster utmålat hela Sinn Fein som en livsfarlig ”krokodil”.

Mer moderata, kompromissvilliga partier, som Nicola Mallons SDLP och protestantiska UUP, försöker få stöd för ett gemensamt regeringsalternativ. Men deras utsikter är inte alltför goda.

– Risken är uppenbar att vi kommer att stå utan en regering när Theresa May aktiverar artikel 50, och därmed inte ha något att säga till om angående Brexit, denna för Nordirland helt avgörande fråga, säger UUP:s partiledare Mike Nesbitt till DN.

Många unga i Nordirland är frustrerade över låsningarna i partipolitiken. I synnerhet de som finns på de platser där katoliker och protestanter trots allt möts och umgås.

En sådan plats är Ulster University i Belfast.

– Den äldre generationen tänker väldigt mycket i termer av katoliker och protestanter, och för mig har studierna varit ett sätt att lämna allt det där bakom mig. Här på universitetet är det praktiska sakfrågor som är viktiga, som arbetslösheten, studieavgifter och sådant, säger Jessica Snoddy, som studerar konst, är engagerad i studentkåren och uppväxt i ett katolskt område.

En av hennes bästa vänner är 23-åriga Vikki Lutton, som är protestant.

– Folk frågar inte om ens bakgrund här, utan vad man är intresserad av och vad man kan göra tillsammans. Det tog flera månader innan jag förstod att Jessica var katolik, säger hon.

Samtidigt intygar vännerna att motsättningarna lever kvar bland många unga i Belfast – i synnerhet bland de som inte läser vidare på universitet, utan bara träffar medlemmar i den egna gruppen.

– Många skolor är ju fortfarande väldigt segregerade. Men på universiteten är nya politiska partier, som vänsterpartiet People Before Profit populära, eftersom de tar avstånd från de gamla uppdelningarna, säger 22-årige Eamon McKernan.

Erik de la Reguera

Fakta.Nordirland

Från 1920-talet till 1970-talet dominerades Nordirland nästan helt av den protestantiska delen av befolkningen – merparten var ”unionister”, vilket betyder att de ville behålla unionen med Storbritannien. En ansenlig del av den katolska befolkningen ville dock ansluta sig till Irland och sågs därför som ”nationalister” eller ”republikaner”.

I slutet av 1960-talet inleddes en väpnad konflikt, med republikanska IRA och dess politiska gren Sinn Fein på ena sidan och den brittiska armén och en rad protestantiska paramilitära grupper som ledande aktörer på den andra. Mellan 1969 och 1998 dödades minst 3 500 människor i politiskt våld.

1998 nåddes en fredsuppgörelse som kallas Långfredagsavtalet. Åren därpå skedde en successiv avväpning av de väpnade grupperna. Fredsavtalet kräver att katoliker och protestanter regerar tillsammans, annars infaller brittiskt direktstyre.

Leave a Reply

Your email address will not be published.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.