Högersväng kan fälla Sarkozy

PARIS. För första gången ska Frankrikes traditionella höger utse sin presidentkandidat genom ett primärval. Mycket kretsar kring Nicolas Sarkozy, som allt tydligare låter sig inspireras av Nationella fronten. Men mittenväljarnas avsky kan sätta stopp för honom.

Vad innebär det att vara fransk? Vad består den franska identiteten av? Och hur kan terrorism förebyggas och bekämpas? Frågor som dessa har dominerat valrörelsen inför det stora högerpartiet Republikanernas primärval i helgen, medan andra borgerliga hjärtefrågor som sänkta skatter och fritt företagande hamnat i bakgrunden.

– Så snart någon blir fransk medborgare måste denna acceptera att han eller hon har gallerna som sina förfäder, sade Nicolas Sarkozy i veckans tv-debatt – ett mantra som expresidenten upprepat gång på gång under kampanjen.

Den av de sju aspiranterna som lyckas säkra kandidaturen har en god chans att bli Frankrikes nästa president, eftersom den sittande socialistiska presidenten François Hollande är mycket impopulär.

Det största hotet på de borgerligas väg mot Élyséepalatset tycks komma från Nationella frontens ledare Marine Le Pen. Det gångna året har hon idogt försökt slå mynt av rädslan och vreden som följt på terrorattentaten i Frankrike och i dag har hon stöd av mellan 25 och 30 procent av väljarna. Med Donald Trump i Vita huset hoppas Le Pen att det ska växa ännu mer fram till presidentvalet i april nästa år.

Nicolas Sarkozys outtalade svar på detta hot: Att ta över Nationella frontens exkluderande och ibland öppet islamofobiska retorik.

Efter attentatet i Nice i juli sade han bland annat att han vill internera samtliga 10 500 misstänkta islamister som finns i säkerhets­polisens register – något som rege­ringen avfärdade som ett hot mot rättsstaten.

Alain Juppé, tidigare premiärminister och i dag borgmästare i Bordeaux, har valt en helt annan linje. Juppé är känd som förespråkare av ekonomisk globalisering, liberala ideal och något han kallar för en ”lycklig identitet”, byggd på respekt för olikhet, fredlig samvaro och den franska republikens värderingar. Länge ledde Juppé stort i opinionsmätningarna, men de senaste veckorna har Sarkozy börjat knappa in, delvis genom att angripa det han ser som en naiv inställning hos sin motståndare.

–Jag tror inte det finns en ”lycklig identitet” i Frankrike när ungdomar som är födda och uppväxta här är sämre integrerade än deras farföräldrar som inte föddes i Frankrike, sade Nicolas Sarkozy i torsdagens tv-debatt.

Men Sarkozys problem är att hans inte särskilt oblyga flirt med Marine Le Pens sympatisörer samtidigt är något av ett rött skynke för många mittenväljare.

–Jag tänker rösta i primärvalet bara för att stoppa Sarkozy. För om han ställs mot Le Pen i andra president­valsomgången nästa år vet jag ärligt talat inte hur jag skulle rösta. Det vore som ett politikens slut för mig, säger 27-årige Théo Jourdain och skakar på huvudet.

Vi möts på ett kafé vid Place de la République i centrala Paris. Liksom många andra unga i den urbana medelklassen är Théo Jourdain oroad över den förskjutning som skett mot en mer exkluderande och nationalistisk retorik.

–Jag har röstat på vänstern tidigare, men är besviken på president Hollande av olika skäl, främst ekonomin och hans ledaregenskaper. Så jag har bestämt mig för att rösta på den ’minst hemska’ kandidaten i primärvalet, som för mig är Alain Juppé.

Théo Jourdain är inte ensam om att tänka så. Han berättar att han har sex vänner som tidigare sett sig stående till vänster om mitten, men som ska rösta i helgen. Enligt en opinions­mätning kan upp till 16 procent av de som röstar tillhöra denna kategori. Enligt regelboken behöver man inte vara medlem i Republikanerna för att rösta i primärvalet, utan bara betala två euro, skriva under på att man respekterar republikens värderingar ”i mitten eller till höger” och vill se ett maktskifte.

–Det är ett billigt pris för att bli av med Sarkozy. Och jag tror att jag respekterar republikens värderingar bättre än honom, säger Théo Jourdain.

Att så många provoceras av expresidenten beror dock inte bara på hans utspel, utan också på de korruptionsaffärer han varit inblandad i. I veckan framkom nya uppgifter som tyder på att han kan ha fått stora kampanjbidrag av Libyens förre diktator Muammar Khadaffi inför valet 2007.

–Jag har tappat räkningen på hur många skandaler det varit. Det är otroligt att han ändå får ställa upp, säger Théo Jourdain.

Utöver Juppé och Sarkozy finns även förre premiärministern François Fillon bland de som kan ta sig till primärvalets andra omgång, som hålls den 27 november.

Erik de la Reguera

FAKTA:

Sju kandidater deltar i Republikanernas primärval, varav enbart en är kvinna. För att få rösta krävs inte medlemskap i partiet, utan det räcker med att betala två euro per valomgång och att skriva under en text där det står att man delar ”republikanska värderingar i mitten eller till höger” och vill se ett maktskifte.

Om inte någon får mer än 50 procent av rösterna i söndagens val, väntar en andra valomgång den 27 november mellan de båda främsta kandidaterna.

Publicerat i DN den 19 november 2016

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.