Paris hedrade offren för terrorattentaten

PARIS. Minnesceremonier hölls på söndagen på flera platser i Paris, ett år efter terrorattentaten som krävde 130 människoliv. Frankrikes president François Hollande deltog, men den franska politiker som synts mest i medierna var Nationella frontens ledare Marine Le Pen.

Ett duggregn föll från grå skyar medan namnen på offren för terrorattentaten lästes upp, ett efter ett, utanför den just återinvigda konsertlokalen Bataclan. Hundratals anhöriga stod tyst i regnet och lyssnade. Några kramade om varandra, andra höll varandra i händerna.

Frankrikes president François Hollande och Paris borgmästare Anne Hidalgo lade ned blomsterkransar, minnesplaketter avtäcktes – men inga tal hölls.

De anhöriga hade tydligt uttryckt att de inte ville att denna dag skulle användas för politiska utspel. Ceremonierna präglades av ett sammanhållet och värdigt lugn.

Men om socialistregeringen respekterade de anhörigas önskan, fanns en annan fransk politiker som gjorde sitt yttersta för att synas i media.

Nationella frontens ledare Marine Le Pen har de senaste dagarna talat vitt och brett om hur Donald Trumps seger i USA kan ge henne vind i seglen inför nästa års franska presidentval. På söndagen sändes en lång intervju i brittiska BBC, som Le Pen twittrade om strax efter minnesceremonierna. I den säger hon:

– Valet i Frankrike nästa år handlar om vi vill ha ett multikulturellt samhälle, som det i den anglosaxiska världen där vi ser att fundamentalismen är på frammarsch, eller vara en självständig nation som kan bestämma sin framtid på egen hand, utan Europeiska unionen.

Med mellan 25 och 30 procent av väljarsympatierna är Le Pen en av favoriterna i presidentvalet, och de flesta bedömare ser det som sannolikt att hon går vidare till andra omgången.

Ett par kvarter från Bataclan möter jag 28-årige Mourad Camara. Som de flesta andra Parisbor har han vant sig vid möten med tungt beväpnade militärer på gatorna och långsamt hittat tillbaka till vardagen. Men han skakar på huvudet när jag nämner Le Pen.

– Det här är inte slut. Det bara fortsätter. Sedan förra året har det blivit mer och mer prat om hur stora problemen är med oss muslimer. Diskrimineringen ökar. De får det att låta som om alla muslimer är problemet, som att det är själva religionen det är fel på, säger Mourad Camara.

– Presidenten har inte visat sig kapabel att hantera det. Och ärligt talat dör det ju folk på andra sidan också, i Frankrikes bombningar, säger han.

På samma gata möter jag Marie-Jeanne Guiasano. Hon är från Schweiz, men besöker ofta sina vänner i Paris. Hon beskriver dem som ”franska” fransmän, det vill säga utan utländsk bakgrund.

– Det är mycket ilska. Många av mina vänner säger att de kommer att rösta på Marine Le Pen. Så ja, jag är rädd att det kan hända något som med Trump här också. Det blir alltmer polariserat, säger hon.

Erik de la Reguera

Fakta:

130 människor dödades i attentaten i Paris den 13 november förra året. Fler än 400 skadades, varav 99 allvarligt. Minst tio vårdas fortfarande på sjukhus.

På söndagen avtäcktes minnesplaketter på sex olika platser där människor dödats. Under kvällen väntades hundratals ljuslyktor flyta fram i Seine, medan de anhöriga uppmanat Parisborna att tända ljus till minnet av offren i sina fönster.

Attentaten tros ha organiserats från Syrien av terrorsekten Islamiska staten (IS), i vad som utmålats som en vedergällning för Frankrikes militära deltagande i den internationella koalitionen mot IS. Det senaste året har Frankrike intensifierat bombningarna ytterligare mot områden under IS kontroll.

Publicerat i DN den 14 november 2016.

Leave a Reply

Your email address will not be published.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.