”Återinvigningen en hyllning till livet”

PARIS. Konsertlokalen Bataclan återinvigs i dag, ett år efter terrorattentaten i Paris. Men jakten på de ansvariga pågår fortfarande – och polisen­ tror nu att de identifierat hjärnan bakom ­terrordåden.

Arbetet pågår in i det sista på Bata­clan, vars hantverkare hastar in och ut under den nya skylten vid ingången.

På staketen utanför hänger blombuketter, som det gjort i ett års tid nu.

”Tre rosor till er, bröder och systrar, som hade samma passion som jag. Flo., i Paris för en konsert”, står det på ett av korten.

– Det är omänskligt, det som hände. Det är svårt att finna ord, säger Karim Jaouani, som stannat till ­tillsammans med sin syster Sarah.

Han var på fotbollsstadion Stade de France när attackerna inleddes strax efter nio på kvällen den 13 november förra året. Att Karim klarade sig oskadd beror sannolikt på att självmordsbombarna aldrig lyckades ta sig in på stadion.

– Jag hörde explosionerna i första halvlek, men förstod inte vad som hänt förrän en timme senare.

Då ringde Sarah, som sett extrasändningarna på tv.

– I oväsendet på stadion var det svårt att göra sig förstådd, men jag skrek i telefonen att han skulle ta sig därifrån så fort det bara gick.

Karim sprang ut och sicksackade mellan avspärrningarna, medan han läste i mobilen om det som pågick i hans stad.

Tre självmordsbombningar vid Stade de France. Andra terrorister som skjutit vilt utanför barer och restauranger i 10:e och 11:e arrondismenten i centrum, och sedan flykt i bil.

Situationen var inte under kontroll.

Samtidigt, i en annan del av Paris: läkaren Georges Salines sitter framför sin dator och ser allt fler rapporter om ett gisslantagande på Bataclan, där hans 28-åriga dotter Lola är på konsert.

Han gör som Sarah; han messar, ringer och försöker på alla tänkbara sätt få kontakt med sin dotter för att varna henne och veta hur hon mår.

Men Georges Salines får inget svar.

På Bataclan har de första minuterna av urskillningslös skottlossning ersatts av ett skräckfyllt lugn. Människor ligger på golvet och låtsas vara döda, medan andra gömmer sig inne på toaletterna.

De som är vid liv ligger blick stilla för att inte dra till sig uppmärksamhet. Små handtryckningar med den som ligger bredvid är de enda rörelser de tillåter sig.

När någon reser sig blir denne genast skjuten av attentatsmännen.

Det dröjer till efter midnatt innan polis stormar konsertlokalen. Vid ett-tiden twittrar Georges Salines: ”Jag söker fortfarande efter min dotter.”

Dödsbudet når familjen i gryningen.

Lola Salines mördades med två skott.

Hon var en av 89 personer som dödades på Bataclan.

Sammanlagt 137 människor miste livet i Parisattackerna, varav sju var terrorister.

I dag, ett år senare, är Georges Salines ordförande för de anhörigas förening, ”13 november – broderskap och sanning”. För honom och de andra i föreningen är det en ständig kamp att ta sig genom vardagen.

Ett tiotal offer vårdas ännu på sjukhus för sina skador.

– Vi vill att årsdagen ska präglas av värdighet och lugn. Vi hoppas att alla respekterar det. Det här är inte rätt dag för politiska utspel, säger Georges Salines.

Att Sting ska spela vid återinvigningen av Bataclan på lördagen är han dock nöjd med.

– Det blir en hyllning till livet och till musiken, säger han.

Efter attentaten utlystes undantagstillstånd i Frankrike och gav polisen utökade befogenheter. Jakten ledde först till Parisförorten Saint-Denis, och sedan vidare till Bryssel, där attentatsmannen Salah Abdeslam greps.

Hjärnan bakom Parisattackerna är dock sannolikt på fri fot. Enligt tidningen Le Monde tror polisen att det var en 32-årig belgisk medborgare vid namn Oussama Atar, känd under ”Abou Ahmad” inom terrorsekten Islamiska staten (IS).

Atar tros ha styrt operationen från Syrien, där han ännu befinner sig.

Han ska själv ha rekryterat två av självmordsbombarna utanför Stade de France, och misstänks även för att ha beordrat terrorattentaten i Bryssel den 20 mars i år, då 35 människor dödades och fler än 300 skadades.

Enligt Le Monde ska Atar ha gett attentatsmännen i Bryssel order att agera snabbt, sedan Abdeslam gripits.

Frankrike har sedan attentaten utvidgat sina militäroperationer mot IS ytterligare. Men att risken för terrordåd är fortsatt hög är uppenbart, något som bara understrukits av massmordet i Nice i juli och mordet på en präst i Normandie.

– Regeringen har inte gjort tillräckligt. Ta bara den här berömda mobilappen som skulle varna för terrorattentat. Den har ju inte fungerat alls som det var tänkt, säger Georges Salines.

Kritik har även riktats mot underrättelsetjänsten för bristande koordinering.

Trots tungt beväpnade militärer på gatorna har dock många i Paris hittat tillbaka till vardagen.

– Det går inte att vara rädd varje gång man åker tunnelbana, som jag var i början. Livet måste gå vidare, säger Karim Jaouani.

Erik de la Reguera

Fakta:

Den 13 november 2015 dödades 137 personer, varav sju terrorister, i attentat på olika platser i Paris. Fler än 350 personer skadades.

Attackerna inleddes klockan 21.16, då den första av tre självmordsbombare sprängde sig till döds utanför Stade de France. Skott avlossades ­sedan med automatvapen mot flera restauranger och kaféer i 10:e och 11:e arrondismenten i centrala Paris.

Klockan 21.40 gick tre män in i konsertlokalen Bataclan och sköt urskillningslöst. Polisen avvaktade till efter midnatt, innan man gick in och dödade terroristerna.

Undantagstillstånd infördes i Frankrike efter attentaten. Den 18 november stormade polisen en adress i Paris­förorten Saint-Denis, där tre personer dödades – bland dem den misstänkte ­operative ledaren för ­attackerna, Abdelhamid Abaaoud.

Den som planerat ­terrorattentaten tros dock vara en 32-årig belgisk ­medborgare vid namn Oussama Atar, känd under aliaset ”Abou Ahmad”i Islamiska staten (IS). Han tros fortfarande vara vid liv i Syrien.

Publicerat i DN den 12 november 2016.

Leave a Reply

Your email address will not be published.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.