Alejandro Ramirez köar till katolska kyrkans soppkök.
TIJUANA. I Mexikos gränsstäder växer nu antalet hemlösa till följd av den ekonomiska krisen i USA. Utvisningarna från USA har ökat kraftigt de senaste åren, samtidigt som allt färre försöker ta sig norrut. DN har besökt ett soppkök i Tijuana.
Dagen gryr i den mexikanska gränsstaden Tijuana. Solens strålar blänker i taggtråden på de höga betongmurarna. Radhusen i San Diego i Kalifornien skymtar på andra sidan - de ligger bara något stenkast bort, men för många i Tijuana är avståndet närmast oöverstigligt.
Ett par kvarter från muren står uppemot tusen personer, de flesta av dem män, i en kö som ringlar runt gathörn efter gathörn. De väntar på att ett soppkök som drivs av katolska kyrkan ska öppna och servera en efterlängtad frukost. Kylan får det att ryka ur deras munnar. Många gör åkarbrasor och har fällt upp jackornas huvor. 40-årige Alejandro Ramirez står och gnuggar händerna för att hålla värmen.
- Det blir rysligt kallt här på natten. Jag hade tur som fick plats på ett av härbärgena i går kväll. Men många tvingades sova under bar himmel, säger han och nickar mot de andra i kön.
På bara ett år har antalet personer som äter frukost här ökat med omkring 40 procent. Många av dem som står här nu började köa redan klockan fem i morse.
- Ja, det blir fler för varje dag. Men jag kan inte fortsätta så här, för jag har en familj att försörja i södra Mexiko, säger Alejandro Ramirez.
Tre veckor har gått sedan han åkte fast i en poliskontroll i samhället Lemoore i Kalifornien. Han hade bott där i tio år och arbetat som lantarbetare för omkring 12 000 kronor i månaden. En del av pengarna kunde han skicka hem, men i likhet med elva miljoner andra migranter i USA, saknade han laglig rätt att vistas i landet.
- Jag hade inget körkort. Det var det jag blev utvisad för, säger han.
I spåren av den ekonomiska krisen har antalet utvisningar ökat kraftigt i USA. Omkring 390 000 människor har utvisats varje år sedan början på krisen 2008, vilket är mer än en fördubbling jämfört med år 2000. Många har skickats till Mexiko efter att ha gripits för någon mindre förseelse.
Samtidigt är de som försöker ta sig illegalt till USA färre än på mycket länge. Ryktet om den dåliga ekonomin har tillsammans med snabbt utbyggda bevakningssystem lett till att USA:s befolkningstillväxt nu är den lägsta sedan krigsåren på 1940-talet, endast 0,92 procent.
Enligt forskningsinstitutet Pew Hispanic Center lämnar lika många mexikaner USA, som de som försöker tar sig in i landet - en verklighet som rimmar illa med konservativa politikers tal om den illegala invandringen som ett växande "hot".
Men även söder om gränsen sätter krisen sina spår. Sedan 2007 har den summa som mexikaner i USA skickar hem till släktingar i Mexiko minskat från 164 till 147 miljarder kronor - vilket ger ett konkret avtryck i fattiga familjers plånböcker. Samtidigt stiger arbetslösheten i gränsstäderna, där de som utvisats hamnar.
De flesta av de som utvisats vill därför försöka ta sig tillbaka. Särskilt de som har sina familjer på den amerikanska sidan.
I kön till soppköket i Tijuana möter jag Antonio Reyes. Han var bara var elva år gammal när han anlände till USA tillsammans med sina föräldrar. I dag är han 41 år och borde därför haft goda chanser att undvika utvisning, iallafall om man utgår från regeringen Obamas instruktioner om hur lagarna ska tillämpas.
Men New York Times avslöjade nyligen att instruktionerna i många fall inte har följts. Antonio Reyes är en av dem som fått erfara det. För några veckor sedan utvisades han. Orsaken: han ville bli medborgare.
- Jag har levt nästan hela mitt liv i USA. Mina två tonårsdöttrar är amerikanska medborgare. Men myndigheterna upptäckte att jag hade åkt fast en gång för att ha rökt marijuana – för 24 år sedan! Så de satte mig i en arrest och bussade mig hit, säger han och skakar på huvudet.
Han är besluten att ta sig hem. Priset ligger på mellan 3000 och 5000 dollar om man tar hjälp av smugglare. Försöker man på egen hand i bergen löper man risk för att rånas eller kidnappas. Men stannar man i staden utsätter man sig för en annan fara: polisen.
- För ett par dagar sedan blev jag rånad av polisen. De letar efter personer som oss. Har man pengar, släpper de en. Annars hamnar man i arresten, säger Antonio Reyes.
Runt honom i kön nickas det tyst. Och föreståndaren på soppköket, Margarita Andonaegui, bekräftar att den mexikanska polisen rånar migranter systematiskt:
- De tar ifrån dem allt. Till och med tennisskor och märkeskläder. På det viset förvandlas de som utvisats från USA till illaluktande hemlösa på bara några dagar. Det drabbar i stort sett alla, säger hon.
Kön ringlar långsamt framåt. På papptallrikarna där framme väntar hot-cakes, ris, bönor och en kopp kaffe. Men de som står i kön till soppköket är långt ifrån de enda i Tijuana som drabbats av krisen.
I utkanten av staden möter jag 23-årige Eduardo Ruvalcaba. Han är en av de mexikaner som valt att återvända självmant efter att ha blivit av med ett jobb i USA. För två år sedan fick han sparken från ett stålverk i Kalifornien och nu hjälper han sin pappa i familjens kvartersbutik i stället. Men det är svårt att få det att gå runt.
- De som förr köpte flera kilo stek, köper nu bara lite grönsaker och kanske ett hekto kött att göra soppa på. Intäkterna har halverats, säger Eduardo Ruvalcaba.
Han funderar på att ta sig över gränsen igen.
- Det kan knappast vara värre än här. Om någon av mina bekanta hör av sig och säger att det finns jobb, så sticker jag, säger han.
Men än så länge är telefonen tyst.
Erik de la Reguera
Publicerat i DN den 28 december 2011.
