MEXICO CITY. Knarkkriget i Mexiko har de senaste åren tvingat omkring 230 000 människor att fly från sina hem. Hälften av dem tros ha tagit sin tillflykt till USA.
Siffran presenteras i en ny rapport från Internal displacement monitoring centre (IDMC), ett forskningsinstitut i Genève som forskar kring internflyktingars situation runt om i världen. Det är första gången sedan 2006, då president Felipe Calderón inledde sin militäroffensiv mot maffian, som en tillförlitlig uppskattning görs av hur många som tvingats fly undan de alltmer upptrappade striderna mellan narkotikasyndikat, polis och militär. Den mexikanska regeringen för inte någon egen statistik över flyktingströmmarna.
Enligt IDMC har merparten av de 230 000 flyktingarna gett sig av de senaste åren. Enbart förra året ska omkring 120 000 mexikaner ha lämnat sina hem.
Det sammanfaller med ökade våldsnivåer i norra delen av landet. Antalet maffiarelaterade mord har femdubblats – från 3 000 år 2007 till fler än 15 000 år 2010 – och det står sedan tidigare klart att även många civila drabbas.
Hälften av flyktingarna tros ha tagit sig över gränsen till USA, där många mexikaner lever sedan tidigare. Övriga uppges finnas kvar i Mexiko, ofta efter att ha flytt från särskilt utsatta städer som Ciudad Juárez och Ciudad Mier. De har därmed förvandlats till så kallade internflyktingar.
Omfattningen av den mexikanska flyktingkatastrofen är än så länge inte i närheten av den i Colombia, där drygt fyra miljoner människor lever som internflyktingar efter 40 års inbördeskrig.
Men båda konflikterna drivs av intäkter från smuggling av illegala droger som kokain, metamfetamin och cannabis. Det är droger som i första hand går på export till USA och Europa.
På frågan om det går att få ett slut på kriget svarade Mexikos president Felipe Calderón därför i veckan:
– En fullständig lösning på det här problemet kräver att droganvändandet i världen minskar. Man får inte glömma det.
Erik de la Reguera
Mäktiga drogkarteller bekämpar varandra
■ När Felipe Calderón kom till makten 2006 inledde han en omfattande offensiv mot narkotikamaffiorna. Dessa omsätter drygt 100 miljarder kronor per år och hade redan då infiltrerat stora delar av statsapparaten.
■ Sedan dess har våldet i landet ökat kraftigt. Förra året dödades 15 000 människor.
■ I delstater som Chihuahua (där Ciudad Juárez ligger) och Tamaulipas i norra Mexiko utkämpas i praktiken något som liknar ett gerillakrig mellan konkurrerande narkotikasyndikat, polis och militär. Mäktiga drogkarteller bekämpar varandra
Publicerat i DN den 28 mars 2011.
