MEXICO CITY. Halshuggna kroppar uppradade som på en morbid utställning, borgmästare som kidnappas och avrättas, regelrätta gatustrider på olika platser i landet. Det nya året börjar som det gamla slutade i Mexiko: med ett alltmer upptrappat våld i den undre världen.
Enbart i helgen dödades 51 människor runt om i Mexiko. Värst utsatt denna gång var semesterorten Acapulco, där ett trettiotal dödsoffer krävdes i olika uppgörelser. I denna luggslitna strandort, känd för sina våghalsiga klippdykare och ett nattliv som i första hand riktar sig till inhemska turister, hittades femton halshuggna kroppar uppradade utanför ingången till ett köpcentrum.
Bredvid den isande scenen låg en lapp som kungjorde att det rörde sig om en grupp hatade rivaler som dödats av ”El Chapos folk”, vilket syftar på Sinaloakartellens ledare Joaquin ”El Chapo” Guzmán.
Denne 53-åring har listats av affärstidskriften Forbes som en av världens rikaste män, och hans organisation, Sinaloakartellen, är i dag Amerikas mäktigaste brottssyndikat.
Sinaloakartellen anses av de flesta bedömare vara den organisation som stärkt sin position mest sedan president Felipe Calderón förklarade krig mot maffian 2006 och satte in 50 000 soldater och federala poliser runt om i landet.
När något av de övriga sju brottssyndikaten försvagats av en militärinsats har det ofta varit Sinaloakartellen som klivit in för att fylla tomrummet.
Ett exempel är Ciudad Juárez, världens i dag farligaste stad och en viktig smugglingsrutt för droger på vägen till USA, där den alltmer pressade Juárezkartellens ledare anklagar regeringen för att ha ingått en hemlig allians med ”El Chapo”.
Dessa anklagelser förnekas kategoriskt av den mexikanska regeringen, som påpekar att flera ledare för Sinaloakartellen trots allt gripits eller dödats de senaste åren.
Men det är ett faktum att allt fler brottskarteller börjat se den politiska eliten som en aktör i det pågående kriget i den undre världen, en aktör som kan gynna eller missgynna den egna organisationen.
Det tar sig högst konkreta uttryck: förra året dödades minst tolv borgmästare i Mexiko.
Och i helgen hittades Saul Vara Riveras lik i norra Mexiko. Han var borgmästare i staden Zaragoza innan han föll offer för de kriminella.
Med bara ett och ett halvt år kvar till nästa presidentval ökar pres-sen på president Calderón. Han vet att hans konservativa parti PAN går mot ett svidande valnederlag om han inte lyckas få stopp på våldsspiralen.
Calderón satsar därför stort på ett utökat underrättelsesamarbete med USA, samtidigt som investeringar gjorts i obemannade spaningsplan liknande dem som används i Pakistan. Men frågan är om denna högteknologi kan få stopp på eskaleringen.
Erik de la Reguera
Två orsaker till våldsspiralen
Förra året dödades 12 400 människor i maffiarelaterat våld i Mexiko. Det är en ökning med 60 procent mot det redan mycket blodiga 2009 och den hittills högsta siffran sedan Felipe Calderón inledde sitt krig mot maffian 2006, då militär och federal polis sattes in på en rad platser runt om i landet.
Två processer bidrar till våldsspiralen. Dels en alltmer upptrappad konflikt mellan två stora allianser av narkotikasyndikat som slåss om mångmiljardintäkterna från smuggling av kokain, marijuana, heroin och metamfetamin till USA och Europa. Dels den mexikans-ka regeringens jakt på maffians ledare, vilken vid flera tillfällen lett till att lokala maktvakuum uppstått i den undre Världen – tomrum som då ofta fylls av konkurrerande organisationer, med ytterligare upptrappat våld som följd.
Publicerat i Dagens Nyheter den 11 januari 2011.
