Allt fler fattiga får gå i skola i Brasilien

SÃO PAULO. Brasilien är på god väg att uppfylla FN:s millenniemål om att alla barn ska börja skolan. Det framgångsrika fattigdomsbekämpningsprogrammet Bolsa Familia är en starkt bidragande orsak till det.

– Jag tycker verkligen att skolan är rolig. Särskilt gillar jag historia och biologi. I förra veckan fick vi göra ett projektarbete om fjärilar och det var jättekul! säger Maria Eduarda Silva och tittar upp från läxböckerna vid köksbordet.

Hon är sju år gammal och bor hemma hos sina morföräldrar i en ”favela”, en av de fattiga förorter som omger mångmiljonstaden São Paulo i Brasilien.

Det går inte att ta miste på hennes entusiasm över skolarbetet. Men för bara några år sedan hade Maria Eduarda kanske inte kunnat börja skolan alls.

Hon växer upp i en av de 12 miljoner brasilianska familjer som numera ingår i fattigdomsbekämpningsprogrammet Bolsa Familia. Detta program kom till 2003 när president Lula da Silva slog ihop en rad tidigare stöd och gav dem ökade anslag och det uttalade målet om ”noll hunger”.

Ett av kraven för att få denna Brasiliens variant av socialbidrag var att barnen skulle gå i skolan - inte arbeta.

Det har gett resultat. Andelen barn mellan 7 och 14 år som går i skolan har ökat från 78 till 95 procent mellan 1992 och 2010. Brasilien kommer med största sannolikhet att ha uppnått nummer 2 av FN:s millenniemål 2015: att alla barn ska börja skolan.

Även fattigdomen har minskat kraftigt: andelen brasilianer som lever på mindre än en dollar per dag har minskat från 25 till 5 procent sedan 1990. Delvis på grund av att minimilönen höjts kraftigt. Men 20 procent av de senaste årens minskning tros också bero på Bolsa Familia.

Maria Eduardas mormor Edilene Tavares understryker betydelsen av de cirka 300 kronor som hon får varje månad (varav 80 kronor är villkorat mot att Maria Eduarda går i skolan).

– Det är klart att det är ett välkommet tillskott i hushållskassan. Jag och min man är båda arbetslösa och Maria Eduardas föräldrar är skilda och har svårt att hitta jobb. Pengarna går till hennes skolböcker och kläder. Och den gratis skollunch som hon får är också viktig, säger Edilene Tavares.

Pengarna sätts in på ett kontokort som ges till en kvinna i hushållet. För de allra flesta av de som får Bolsa Familia är detta bankkort det första de någonsin haft. Kortutbetalningarna minskar risken för korruption och gör det lättare för myndigheterna att följa upp och systematisera stödet.

Kritiker menar dock att utbildningens kvalitet har försämrats när fler elever tagits emot. Andra hävdar att Bolsa Familia inte ändrat något i grunden, utan bara skapat ett bidragsberoende som cementerar klyftorna i det brasilianska samhället.

Men enligt en undersökning från Världsbanken finns det inget empiriskt stöd för att viljan att arbeta skulle ha minskat bland dem som fått Bolsa Familia – snarare tvärtom.

De mest positiva effekterna märks av på landsbygden i de fattiga nordöstra delarna av Brasilien. I storstäder som São Paulo är situationen något mer komplex. Där läggs frånvarande föräldrar, kriminalitet och droger till den materiella fattigdomen.

Den favela som Maria Eduarda bor i styrs i praktiken av en boss för ett narkotikasyndikat. I gränden utanför hennes familjs hus hänger crackrökande unga män som blänger misstänksamt på oss när vi passerar.

-Jag låter inte Maria Eduarda gå en meter utan mig! säger hennes mormor.

Låg- och mellanstadieskolan i området har låsta gallergrindar vid alla ingångar.

-Det är enda sättet att hålla objudna gäster borta, säger rektorn till DN.se.

Men trots det vittnar flera äldre elever om hur illegala droger både säljs och konsumeras på skolan.

Kontrasten mot överflödet i São Paulos välbärgade områden är slående; Brasilien är fortfarande ett av världens mest ojämlika länder. Men klyftorna är nu på väg att minska: landets ginikoefficient – ett vanligt sätt att mäta ekonomisk ojämlikhet – har minskat från 0,58 till 0,54 sedan 2003.

En viktig del i utvecklingen är just att alla får tillgång till grundläggande utbildning.

-Jag vet inte riktigt vad jag vill bli när jag blir stor. Men jag vill iallafall läsa och studera mycket, för det är så roligt! säger Maria Eduarda Silva och återgår till läxorna.

Erik de la Reguera

DN 2010-09-14