MEXICO CITY. I det tysta pågår i södra Mexiko en blodig konflikt. Indianerna i San Juan Copala är belägrade av paramilitärer och ett tjugotal personer har dödats. Bland offren finns den finländske människorättsaktivisten Jyri Jaakola, vars anhöriga nu kräver att myndigheterna agerar.

– Jag har blivit beskjuten av paramilitärerna flera gånger. Vattenledningarna har saboterats, så vi kvinnor måste gå till floden varje dag för att hämta vatten. Enda sättet är att springa så fort det bara går, fylla hinkarna med vatten och sedan rusa tillbaka med dem, säger Mariana Flores.

Hon är triqui-indian och bor i San Juan Copala, i delstaten Oaxaca i södra Mexiko.

Sedan början av året har invånarna i detta lilla samhälle varit belägrade av beväpnade män som skjuter mot dem från bergen runt omkring.

Vägarna har blockerats med stenblock, vatten- och elledningarna har skurits av och varken lärare eller sjukvårdspersonal tillåts passera.

– De senaste veckorna har det varit skottlossning dygnet runt. Ingen vågar gå ut, säger Mariana Flores.

DN möter henne i Mexico City, dit hon tagit sig för att vittna om vad som pågår.

Egentligen skulle hon ha haft en hel delegation med sig, men eftersom tre av samhällets män dödades kvällen före avresan fick hon smyga i väg på egen hand.

– Enda sättet att ta sig in eller ut är på små stigar i bergen. Det är farligt. Paramilitärerna skjuter på allt, säger hon.

Konflikten började 2007 när invånarna i San Juan Copala lät sig inspireras av zapatisterna och andra indianrörelser och skapade en så kallad autonom kommun, samtidigt som de tog avstånd från etablerade partier.

– Vi ville styra oss själva. De gamla partierna har bara använt oss som röstboskap och vi har aldrig haft något att säga till om, säger Mariana Flores.

Idén uppskattades inte av delstatsguvernören Ulises Ruiz och hans parti PRI, som mobiliserade sina anhängare i regionen. Det är dessa grupper som de senaste månaderna har terroriserat invånarna i San Juan Copala.

Minst tjugo personer har dödats i år. Ytterligare ett tiotal har skadats. Och bland offren finns även en finländsk medborgare.

Den 27 april sköts den 33-årige Åbobon Jyri Jaakola till döds när han deltog i en bilkaravan som hjälporganisationer ordnade för att frakta mat och andra förnödenheter till San Juan Copala.

Utan förvarning öppnade beväpnade män eld mot bilarna. Jyri Jaakola och den mexikanska människorättsaktivisten Bety Cariño dödades av skotten. Flera andra personer skadades.

Allt tyder på att attentatsmännen tillhörde samma paramilitära grupp som i dag terroriserar invånarna i San Juan Copala. Men polisutredningen går långsamt. Fyra månader efter morden har ingen gripits.

– Jyri var en person som alltid ville lösa konflikter genom dialog. Han skulle aldrig underblåsa en konflikt, tvärtom. Vi är här för att kräva rättvisa, säger Eeva-Leena Jaakola och ser ut över det stora Zocalotorget i Mexico City.

I förra veckan lyckades hon tillsammans med sin man Raimo Jaakola och familjens svenska vän Tatjana Markus skapa rubriker i mexikansk press med kraven på rättvisa för sin son och bättre skydd för människorättsaktivister – krav som fått stöd av bland andra Amnesty International.

De har träffat den federala polisens utredare och oppositionspolitikern Gabino Cué, som i juli segrade i guvernörsvalet i Oaxaca.

Många människorättsaktivister hoppas att de paramilitära grupperna runt San Juan Copala ska förlora sin straffrihet när Cué tillträder makten i december.

Men för de utsatta triqui-indianerna är det den internationella uppmärksamhet som följt i spåren på mordet på Jyri Jaakola som ger dem störst hopp.

– Vi vet att våra döda aldrig kommer att få rättvisa. Men kanske kan Jyri och Bety få rättvisa. Det skulle sända en tydlig signal till paramilitärerna. Det är det vi hoppas på. Så att vi i alla fall kan få återgå till ett normalt liv, säger Mariana Flores.

Erik de la Reguera

Analys: Regeringen blundar för övergrepp

MEXICO CITY. Rättsstatens kris i den mexikanska delstaten Oaxaca är inte begränsad till San Juan Copala. Landets regering har i flera år blundat för guvernören Ulises Ruiz övergrepp, i utbyte mot hans partis röster i kongressen.

I juni 2006 slogs en lärarstrejk brutalt ned av polis i Oaxaca. Massiva folkliga protester och krav på guvernören Ulises Ruiz avgång följde.

Den lokala elitens svar blev att skapa en regeringstrogen milis – i praktiken ofta polismän i civila kläder – som förde bort männi-skor till tortyr och sköt ned oppositionella på öppen gata.

Det ledde till något som närmast kan liknas vid krigstillstånd, med gatstenskravaller och unga svartklädda män och kvinnor som byggde barrikader och tände eld på byggnader, samtidigt som ett myller av oppositionella rörelser samlades under paraplyorganisationen Appo.

Bland dessa rörelser fanns triqui-indianerna i San Juan Copala.

Mexikos avgående president Vicente Fox satte in federal kravallpolis och slog ned upproret. Ulises Ruiz fick sitta kvar, trots omfattande människorättsbrott.

När sedan Felipe Calderón tillträdde presidentposten i december 2006 hade han ett val. Han kunde stå upp för rättsstaten, tvinga fram Ulises Ruiz avgång och kräva en utredning av övergreppen. Eller sluta en pakt med Ulises Ruiz parti PRI för att säkra en majoritet i kongressen.

Calderón valde det senare. Oaxacas befolkning fick vänta.

I juli i år segrade slutligen oppositionskandidaten Gabino Cué i guvernörsvalet, mycket tack vare det uppdämda missnöjet. Han har dock sina rötter i den gamla eliten och det är därför inte förvånande att triqui-indianerna i San Juan Copala sätter större hopp till omvärldens påtryckningar än Cués löften om att återupprätta rättsstaten.

Erik de la Reguera

Triqui ett av över 50 ursprungsfolk

Triquifolket är ett av drygt 50 olika ursprungsfolk i Mexiko (totalt utgör de cirka 12 procent av landets befolkning).

De flesta av dessa triqui-indianer lever i västra delen av delstaten Oaxaca, cirka 30 000.

Fattigdomen är extrem i denna otillgängliga region och de statliga hjälpprogrammen är högst begränsade.

För många triquis är den viktigaste inkomstkällan pengar som skickas hem av familjemedlemmar som lyckats ta sig till USA.

Frånvaron av en fungerande rättsstat har gjort att konflikter i åratal har lösts genom blodshämnd.

Det var för att få ett slut på konflikterna och för söka nya demokratiska samförståndslösningar på gemensamma problem som en majoritet av invånarna skapade en så kallad autonom kommun med säte i San Juan Copala 2007.

Traditionella politiska partier hade ingen plats i den autonoma kommunen. Det provocerade maktpartiet PRI, som det senaste halvåret förefaller ha gett sina supportrar fria tyglar för att sätta stopp för experimentet – och det oavsett hur det sker.

Publicerat i Dagens Nyheter den 2 september 2010.