MEXICO CITY. En av Mexikos mäktigaste maffiabossar, Ignacio ”Nacho” Coronel, har dödats av soldater i staden Guadalajara. Hans död innebär en välbehövlig framgång för president Felipe Calderón i det krig mot maffian som krävt 24 000 dödsoffer på bara drygt tre år.
En regelrätt belägring inleddes vid middagstid på torsdagen i den exklusiva förorten Zapopan i Guadalajara. Hundratals tungt beväpnade militärer lät spärra av ett stort område i förorten, där två bostäder stod i centrum för insatsen.
Sedan följde skottlossning. Boende i området vittnar om explosioner från granater, höga skrik och intensiv automateld.
När dammet slutligen hade lagt sig låg en av den mäktiga Sinaloakartellens högsta ledare där i sitt eget blod: Ignacio ”Nacho” Coronel. Även minst en soldat miste livet.
Den 56-årige Coronel har kallats King of Ice för sin dominerande roll på USA-marknaden för metamfetamin. Men hans avdelning inom Sinaloakartellen misstänks också ha smugglat stora mängder kokain till USA.
Mexikansk polis hade utlyst en belöning på 2,3 miljoner dollar för uppgifter som kunde leda till hans gripande. Amerikanska antidrogpolisen DEA erbjöd fem miljoner dollar.
Coronel inledde sin brottskarriär i början på 90-talet som underhuggare till Juárezkartellens ledare Amado Carrillo Fuentes, ”Skyarnas herre”. Efter dennes död bildade Coronel en egen organisation, vilken kom att bli en del av en ny federation av karteller med säte i delstaten Sinaloa.
Med tiden blev denna federation känd som Sinaloakartellen. I dag räknas den som Amerikas största brottssyndikat.
Dess främste ledare är Joaquín ”El Chapo” Guzmán, som förra året listades som en av världens mäktigaste män av affärstidskriften Forbes. Hans förmögenhet uppskattas till omkring sju miljarder kronor.
Men Ignacio ”Nacho” Coronel stod inte långt efter ”El Chapo”. Han räknades som den tredje mäktigaste ”capon” inom Sinaloakartellen, omsatte tiotals miljoner dollar varje år och hade upprättat sin bas i mångmiljonstaden Guadalajara.
Enligt källor inom amerikanska DEA som citeras i tidskriften Proceso var Coronels stjärna i stigande, och det till den grad att han utan problem skulle ha kunnat bryta sig loss från Sinaloakartellen och bli sin egen.
Spekulationer om en splittring inom Sinaloakartellen har följt. Möjligen kan orsaken till Coronels fall sökas där, eftersom han annars utmärkt sig för att ha högt uppsatta beskyddare inom polis och militär.
Mexikos president Felipe Calderón vill dock inte kännas vid några sådana förklaringar. Efter tre och ett halvt år av öppen konfrontation med kartellerna, drygt 24 000 dödsoffer och en alltmer infiltrerad statsapparat var det en lättad president som på plats i Guadalajara kunde bedyra:
– Vi viker oss inte en tum i kampen mot maffian!
Erik de la Reguera
Miljarder i potten för mäktiga karteller
MEXICO CITY. Den huvudsakliga skiljelinjen i kriget i den mexikanska undre världen går mellan två mäktiga organisationer: Sinaloakartellen och Zetas. Med hjälp av halshuggningar, massavrättningar och oheliga allianser försöker de sätta skräck i sina fiender.
Det mexikanska knarkkrigets fragmenterade geografi kan lätt ge ett kaotiskt intryck, med minst sju olika brottssyndikat som utkämpar slag på platser runt om i landet.
Men bakom detta våld finns en strikt affärsmässig logik.
Mellan 15 och 25 miljarder dollar per år ligger i potten för den som kontrollerar drogsmugglingen från Mexiko till USA. Ytterligare miljardbelopp kan tjänas på att smuggla vidare en del av dessa droger till Europa. De främsta konkurrenterna på denna illegala marknad är två:
Sinaloakartellen, ledd av Joaquín ”El Chapo” Guzmán och ”El Mayo” Zambada. Deras organisation har sitt starkaste fäste i delstaten Sinaloa vid Mexikos Stillahavskust, men har utsända i minst ett tjugotal länder på tre kontinenter. Fram till sin död var Ignacio ”Nacho” Coronel nummer tre i denna organisation.
Deras ärkefiende är Zetas, ett brottssyndikat anfört av före detta elitsoldater som alltmer har kommit att likna en renodlat paramilitär organisation.
Zetas bildades 1997 och var då en livvaktsstyrka åt den dåvarande ledaren för Golfkartellen, Osiel Cárdenas. Men i början på 2000-talet tog exmilitärerna i Zetas över det mesta av drogförsäljningen på östkusten – såväl i Mexiko som i USA – och har nu även etablerat band till ’Ndraghetamaffian i Italien.
De övriga brottssyndikaten i Mexiko är vart och ett allvarliga säkerhetshot, men i det pågående kriget tvingas de ofta agera dotterbolag. De har att välja mellan att antingen liera sig med Sinaloakartellen eller med Zetas.
Allianserna skiftar ofta och snabbt. Bara en sak förenar dem alla: den totala bristen på respekt för människoliv.
Erik de la Reguera
24 000 har dött i kampen mot maffian
När Felipe Calderón kom till makten i Mexiko i december 2006 valde han att sätta in militären i kampen mot maffian. Sedan dess har omkring 24 000 människoliv krävts i en allt värre våldsspiral.
Hittills i år har drygt 7 000 personer dödats. Andelen civila dödsoffer ökar i takt med att brottssyndikaten tar till terrortaktiker som bilbomber och massakrer på barer eller restauranger som använts för att ”tvätta” fienders intäkter.
En rad fall av poliser, militärer och politiker som mutats eller hotats till lydnad har uppdagats. Anklagelser har riktats mot regeringen för att inte ha förföljt Sinaloakartellens ledare i samma utsträckning som andra maffialedare. Detta argumentet förlorar dock något i styrka efter den senaste insatsen mot ”Nacho” Coronel.
Publicerat i Dagens Nyheter den 31 juli 2010.
