Knarkvåld trappas upp inför valet

MEXICO CITY. Mord på ledande politiker, kidnappningar och kampanjbidrag med tvivelaktiga avsändare. När tolv av Mexikos delstater i morgon väljer guvernörer har kokainkartellernas avtryck i landets politik aldrig varit tydligare.

Valkampanjerna inför lokalvalen i Mexiko har varit de blodigaste i mannaminne. Enbart under den sista veckan har hundratals människoliv krävts i olika våldsdåd.

En del av detta våld är i första hand politiskt betingat, som i delstaten Oaxaca där en av Mexikos kvarvarande caciques (starka män) Ulises Ruiz inte verkar dra sig för något för att få sin handplockade kandidat vald till guvernör.

Men den stora merparten av ”försvinnandena”, morden och kidnappningarna utförs av de narkotikamaffior som sedan flera år utkämpar ett blodigt krig om intäkterna från drogsmugglingen. Lokalvalen har präglats av dessa kriminella organisationers försök att köpa eller hota sig till politiskt beskydd.

Mexikos president Felipe Calderón tvingades nyligen erkänna att många lokalpolitiker har att välja mellan ”plata o plomo”, silver eller bly. Mordet på guvernörskandidaten Rodolfo Torre i delstaten Tamaulipas i måndags är bara det senaste och tydligaste beviset för detta. Samtidigt är det nu 50 dagar sedan en av Calderóns närmaste bundsförvanter, förre senatorn Diego Fernandez de Cevallos, kidnappades av okända män.

Budskapet är tydligt: nu går ingen säker. Inte ens Mexikos politiska elit.

Mitt i denna upptrappning ser det gamla maktpartiet PRI (Institutionaliserade revolutionens parti) ut att stärka sin position. Det mesta tyder på att PRI går starkt framåt i valet, trots att Calderóns högerparti PAN ingått en rad oheliga allianser med bland andra vänsterpartiet PRD.

PRI förlorade makten år 2000, efter 71 år av oavbrutet och korrupt styre. De flesta mexikaner är väl medvetna om att det var efter det som våldet tog fart.

De nya makthavarna monterade ned stora delar av säkerhetspolisen, som på goda grunder anklagades för att vara en politisk polis. Men då försvann också de instanser som å PRI:s vägnar reglerat och kontrollerat den organiserade brottsligheten i landet.

Resultatet blev att kokainkartellerna började strida inbördes och successivt kunde ta kontroll över delar av staten, istället för tvärtom.

Många väljare verkar nu hoppas att PRI ska kunna återge staten denna kontroll. Men det är en riskabel kalkyl.

Dels för att de mexikanska kartellernas intäkter från drogsmuggling till USA och Europa har ökat kraftigt. Och dels för att även PRI numera är beroende av ekonomiska kampanjbidrag, till skillnad för hur det var under åren av enpartistyre.

Erik de la Reguera

Mexikos strategi mot maffian döms ut

MEXICO CITY. En av världens främsta experter på organiserad brottslighet, Edgardo Buscaglia, riktar i en DN-intervju hård kritik mot den mexikanska regeringens strategi mot maffian. ”Så länge man inte också slår mot dess finansiella och politiska beskyddare kommer våldet att fortsätta”, säger han.

DN når Edgardo Buscaglia när han befinner sig i Afghanistan, ett land som liksom Mexiko är präglat av narkotikahandel. Där är det rå-opium och heroin som dominerar, medan det i Mexiko är marijuana, metamfetamin och kokain som är maffians främsta kassakor.

– Mexiko har ännu inte förvandlats till en havererad stat, som i Afghanistan. Men det finns områden i Mexiko där de lokala regeringarna i praktiken är i händerna på den organiserade brottsligheten. Och dessa områden blir allt större, vilket givetvis är oroande. I delstaten Tamaulipas, där partiet PRI:s guvernörskandidat mördades tidigare i veckan, är till exempel alla kommuner utom två i praktiken kontrollerade av maffian, säger Buscaglia, professor vid Itam-universitetet i Mexico City.

Buscaglia varnar för att många politiker i Mexiko blivit en del av maffian.

– Deras roll är att erbjuda beskydd för dessa kriminella organisationer. I utbyte får de omfattande kampanjbidrag, säger han.

Det var för att stävja denna utveckling som Felipe Calderón valde att sätta in armén 2006. Sedan dess har 50 000 man kommenderats ut i olika delstater. Men våldsvågen bara tilltar och de senaste tre åren har fler än 22 000 människor dödats i maffiarelaterat våld.

– Erfarenheter från länder som Italien och USA visar att man även måste bekämpa de finansiella nätverken och korruptionen. För när staten går till offensiv reagerar alltid maffian med att lägga ned mer pengar på att köpa sig lojaliteter, säger Buscaglia.

Och någon brist på pengar har inte den mexikanska maffian. Enbart under 2009 beräknas tio miljarder dollar ha tvättats vita i landet.

– Det finns listor från bland annat USA:s finansdepartement över de företag som det rör sig om. Men mycket lite görs från mexikansk sida för att frysa dessa tillgångar, säger Buscaglia.

Att försöka slå undan fötterna för maffian genom att legalisera kokain och andra droger, som författaren Carlos Fuentes och andra liberala debattörer i Mexiko förespråkar, avfärdar Buscaglia som orealistiskt.

– Legaliseringsargumentet dyker alltid upp när våldsdåden ökar i ett land. Samma sak med talet om att sluta en ”pakt” med maffian. Då är det mer sannolikt att den ekonomiska elit som i dag frotterar sig med maffian kommer att dra öronen åt sig när våldet också börjar drabba dem. När det sker väntar en utrensning inom politik och näringsliv. Och sedan kan en ny politisk och ekonomisk klass ta över.

Men detta kommer att ta tid, lägger han till. Säkert åratal. Under tiden mördas ett trettiotal människor varje dag i kriget mellan kartellerna. Och Mexiko blir allt mindre likt en demokrati.

Erik de la Reguera

Tolv delstater väljer guvernör på söndag

Guvernörer, lokala parlament och borgmästare väljs i morgon i 12 av Mexikos 32 delstater: Aguascalientes, Chihuahua, Durango, Hidalgo, Oaxaca, Puebla, Quintana Roo, Sinaloa, Tamaulipas, Tlaxcala, Veracruz och Zacatecas.

Av en slump motsvarar det de båda mäktigaste kartellernas huvudsakliga intressesfärer. I de delstater som ligger närmast Stilla havet har Sinaloakartellen ansenlig makt. Deras ärkefiender Zetas har däremot sina starkaste fästen i nordöstra Mexiko och längs kusten mot Mexikanska golfen.

Den territoriella kontroll som lokala politiker får genom allmänna val kan underlätta kartellernas smuggling av kokain och andra droger, men också människohandel, försäljning av piratprodukter och annan kriminell verksamhet.

Publicerad i Dagens Nyheter den 3 juli 2010.