MEXICO CITY. Ett år har gått sedan Honduras demokratiskt valde president Manuel Zelaya sparkades ut ur landet av militär. Sedan dess har ett omstritt presidentval hållits. Men Zelaya har inte kunnat återvända och förföljelserna av oppositionella fortsätter.
– Den nya presidenten Porfirio Lobo har levt upp till löftet om att inleda en försoningsprocess, och en sanningskommission har bildats, sade nyligen USA:s utrikesminister Hillary Clinton i ett försök att bryta den diplomatiska isolering som Honduras hamnade i efter statskuppen.
Men trots detta stöd är Honduras regering fortsatt utfryst i Latinamerika. Bara ett fåtal högerregeringar har erkänt den. Och samtidigt strömmar det in rapporter om politisk förföljelse från detta fattiga centralamerikanska land.
Minst nio oppositionella har mördats av okända män sedan valet i november förra året, enligt Interamerikanska människorättskommissionen, IACHR. Bland de döda finns såväl fackliga representanter som ledande aktivister för homosexuellas rättigheter.
Till dessa brott kommer morden på sju journalister, varav de flesta tros ha dödats till följd av kritisk rapportering. Polistutredningarna är lagda på is, om de ens har inletts.
Det kan till viss del bero på den allmänna rättsrötan i Honduras, ett land där det varje år begås omkring 4000 mord och bara en bråkdel av gärningsmännen grips. Men människorättsaktivister ser också ett mönster som påminner om de mörka åren på 1980-talet, då många oppositionella fängslades, dödades eller försvann.
– Visst, det finns oroande likheter. Men den stora skillnaden är att det i dag har vuxit fram en stor och bred rörelse som kräver demokrati och mänskliga rättigheter. Det tror jag faktiskt inte att de militärer, oligarker och religiösa ledare som låg bakom kuppen hade räknat med, säger människorättsaktivisten Bertha Oliva till DN.
Denna demokratirörelse upplever sig vara utestängd från den försoningsprocess som president Porfirio Lobo talar om. Sanningskommissionen kritiseras för att ha fått ett alldeles för snävt mandat, Zelaya lever fortsatt i exil och en rad oberoende organisationer väntas därför i nästa vecka presentera en alternativ kommission med internationella människorättsjurister.
Erik de la Reguera
Kuppen som skakade Latinamerika
28 juni 2009. Militär stormar presidentpalatset i Honduras huvudstad Tegucigalpa. President Manuel Zelaya sätts på ett plan till Costa Rica.
Juli 2009. Efter stöd av samarbetsorganisationen OAS försöker Zelaya återvända. Men kuppregimen stänger flygplatserna.
21 september 2009. Zelaya tar sig i smyg över gränsen och får en fristad på Brasiliens ambassad.
29 november 2009. I ett presidentval som bojkottas av Zelayas anhängarna får den konservative Porfirio Lobo flest röster. Den nya regeringen erkänns av USA, men vänsterregeringarna i Latinamerika vägrar godta valet.
Januari 2010. Zelaya ges fri lejd och får en tillfällig fristad i Dominikanska republiken. President Lobo har sedan dess erbjudit honom att återvända, men Zelaya anser att han inte fått tillräckliga säkerhetsgarantier.
Publicerad i Dagens Nyheter den 28 juni 2010.
