Erik de la Reguera
Journalist och författare | Journalist and author | Periodista y escritor | Journaliste et écrivain

Val i Honduras väntas inte lösa politisk kris

MEXICO CITY. I dag, söndag, hålls ett presidentval i Honduras som kuppregimen i landet hoppas ska lösa de senaste månadernas politiska kris. Det mesta tyder dock på att situationen snarare är på väg att förvärras, samtidigt som relationerna mellan nord och syd i Amerika har nått ett nytt lågvattenmärke.

Valkampanjen i Honduras har varit av det märkligare slaget. Medan de två stora partiernas kandidater åkt land och rike runt, har landets demokratiskt valde president Manuel Zelaya suttit instängd på Brasiliens ambassad i huvudstaden Tegucigalpa, omringad av tungt beväpnad kravallpolis. Hans anhängare har mötts av vattenkanoner och skarpa skott.

När det dessutom utlystes utegångsförbud för en månad sedan var det få som trodde att valsegraren skulle erkännas av omvärlden.

Men trots att Honduras fortfarande styrs av den regim som kom till makten i juni, sedan militären stormat presidentpalatset och under vapenhot satt Manuel Zelaya på ett plan ut ur landet, är det just vad som håller på att hända. USA:s president Barack Obama har sagt sig vara beredd att erkänna segraren i valet för att få ett slut på krisen.

Det har dock lett till att Obama hamnat på kollisionskurs med vänsterregeringarna i Sydamerika. Med Brasiliens president Lula da Silva i spetsen menar de att Zelaya först måste återinsättas, innan något val kan hållas. Dels för att kuppmakarna inte ska kunna framstå som segrare, och dels för att det är svårt att garantera fria och rättvisa val som det är nu.

Beläget på den landremsa som förbinder Nord- och Sydamerika slits Honduras mellan två intressesfärer: det USA-dominerade Nordamerika (där även de flesta av länderna i Karibien ingår) och den nya, växande sydamerikanska gemenskapen, där Brasilien är den regionala stormakten.

Konflikten i Honduras uppstod när liberalen Manuel Zelaya för ett par år sedan vände bort blicken från stormakten i norr och i stället allierade sig med Hugo Chávez i Venezuela, i utbyte mot stora mängder subventionerad olja. Samme Chávez är för övrigt en av de drivande krafterna bakom Unasur, Sydamerikas motsvarighet till EU.

Utöver geografin finns självklart också en ideologisk dimension. I Sydamerika har bara högerregeringarna i Colombia och Peru ställt sig bakom USA:s linje, medan vänsterregeringarna i Centralamerika – ibland kallat USA:s bakgård – tagit ställning för Zelaya.

Oavsett vem som segrar i söndagens val ser det med andra ord ut att dröja innan de vänskapliga tongångarna från det panamerikanska toppmötet i våras, då Obama skakade hand med bland andra Chávez, återvänder.

Erik de la Reguera

Fakta: De två främsta kandidaterna

Porfirio ”Pepe” Lobo från det konservativa partiet är favorit till segern och lovar förändring i form av ett nytt skolsystem och bättre sjukvård.

Elvin Santos är kandidat för det liberala partiet, som även Manuel Zelaya tillhörde. Santos var vicepresident i Zelayas regering fram till 2008 men också en skarp kritiker av dennes närmanden till Hugo Chávez i Venezuela.

Båda kandidaterna har helt eller delvis gett sitt stöd till statskuppen i landet.

Publicerad i Dagens Nyheter den 29 november 2009.

You may also like...