Avsatte presidenten utmanar kuppmakarna

MEXICO CITY. Dramatiken tilltog i det av en militärkupp drabbade Honduras på tisdagen, sedan landets avsatte president Manuel Zelaya förklarat att han tänker återvända hem. Samtidigt florerade uppgifter om att flera militärförband gjort uppror mot kuppmakarna.

– Jag återvänder som president. Jag tänker fullfölja mitt mandat, sade Manuel Zelaya på en presskonferens i New York efter att ha talat inför FN:s generalförsamling.

Innan han talade godkände församlingen enhälligt ett krav på att Zelaya ”omedelbart och villkorslöst” ska återinsättas på sin post.

Den avsatte presidenten väntas få sällskap på hemresan på torsdag av ordföranden för de amerikanska staternas samarbetsorganisation OAS, Argentinas president Cristina Kirchner, ordföranden i FN:s generalförsamling Miguel D’Escoto och kanske ytterligare några av de presidenter som stöder honom i Latinamerika.

Beskedet ger råg i ryggen till Zelayas sympatisörer, vars protester slagits ned brutalt av polis och militär de senaste dagarna. Men samtidigt höjs insatserna i en redan laddad konflikt.

Zelaya, som i söndags väcktes av upproriska militärer och sedan tvingades sätta sig på ett plan till Costa Rica i bara pyjamasen, har gått från att vara en relativt anonym vänsterliberal till att bli en symbol för den radikala väns-terströmning som leds av Venezuelas president Hugo Chávez.

– Vi får inte låta det här sluta med fördömanden, vi måste i handling visa vår solidaritet med det honduranska folket, sade Chávez vid mötet i Nicaragua, där ledarna för en rad länder i Latinamerika kom överens om att avbryta alla diplomatiska förbindelser med den nya regimen.

I stort sett hela världssamfundet, inklusive USA, har de senaste dagarna fördömt statskuppen och pressen på de ansvariga i Honduras ökar.

Trots det visar den nya regimen, med Roberto Micheletti i spetsen, inga tecken på att ge efter.

Micheletti håller fast vid att maktskiftet gått rätt till, att hans utnämnande som president bara är en logisk följd av Zelayas påstådda brott mot författningen och att en arresteringsorder väntar Zelaya om han skulle våga sig tillbaka.

På tisdagen förekom dock allt ihärdigare uppgifter om att militärförband i norra delen av landet vägrar lyda order, vilket skulle kunna vara ett första tecken på att ledningen i Tegucigalpa börjar förlora kontrollen.

Erik de la Reguera

Fakta: flera tidigare kupper i Honduras

Honduras är ett av Latinamerikas fattigaste länder. Under 1900-talet plågades landet av en rad statskupper när militären och olika jordägareliter slogs om kontrollen över staten.

Jämfört med grannländerna Nicaragua, El Salvador och Guatemala var vänsterrörelsen länge relativt svag i Honduras, vilket gjorde landet till en viktig allierad i USA:s försök att stoppa ”kommunismens frammarsch” på 80-talet.

Den nicaraguanska Contrasgerillan hade bland annat baser i Honduras, där CIA gav utbildning. Efter de blodiga inbördeskrigens slut i Centralamerika har dock Honduras långsamt gått mot mer demokrati.

Den avsatte presidenten Zelaya ville införa mer av direktdemokrati, vilket mötte hårt motstånd av landets politiska elit.

Publicerad i Dagens Nyheter den 1 juli 2009.