Kuba på väg ut ur isolering

GUANTÁNAMO. På nyårsdagen för 50 år sedan flydde diktatorn Fulgencio Batista från Kuba och Fidel Castros rebeller kom till makten. Sedan dess har relationerna med USA präglats av misstroende och en lång handelsblockad, men nu kan ett närmande vara på väg lagom till jubileet av revolutionen.

I Guantánamoprovinsen på Kuba finns inte bara den amerikanska militarbasen med det ökända fånglägret, utan också en kubansk stad med samma namn.

Om natten kan man från hustaken i denna stad se strålkastarljusen på militärbasen glimma vaksamt längre ut i bukten. Soldaterna och fångarna där är omringade av kubanska skyttevärn, och enda sättet att ta sig in eller ut är en militär direktflight från USA.

Annat var det före revolutionen.

- När jag var barn på 1950-talet brukade amerikanerna komma in till stan varje helg för att dricka och spendera sina dollar. Då var fattigdomen och analfabetismen utbredd och folk fick sin lön i checkar som de var tvungna att spendera i sina patroners affärer, berättar Maria González, som sitter och tar igen sig på en bänk på stadens lilla torg.

- Många unga flickor tvingades prostituera sig i desperation, säger hon.

Men när Fidel Castro kom till makten på nyårsdagen 1959 började allt det ändras.

När hans regering exproprierade stora landegendomar, genomförde jordreformer och nationaliserade företag påverkades mäktiga amerikanska intressen, vilket ledde till en eskalerande konflikt som fick John F Kennedy att införa en handelsblockad mot Kuba 1962.

Ett halvsekel senare är blockaden fortfarande högst påtaglig. I Guantánamo omges de få 50-talsbilarna av desto fler hästdroskor och cyklar och i affärerna råder brist på det mesta, och det trots att Kuba officiellt har börjat återhämta sig efter den dramatiska kris som drabbade landet efter Sovjetunionens fall.

Men nu förefaller förutsättningarna för ett närmande mellan USA och Kuba vara bättre än på länge.

Castroregimen, numera anförd av den yngre brodern Raúl, har efter många års isolering i Latin­amerika börjat välkomnas in i värmen igen, och nyligen krävde alla länder i regionen att USA häver sin blockad.

Samtidigt har Barack Obama sagt sig vilja lätta på restriktionerna för resor och tillåta exilkubaner att skicka mer pengar till släktingar på ön, vilket skulle innebära ett välkommet ekonomiskt tillskott for Kuba.

I kretsen kring Obama finns en tro att blockaden ger Castrobröderna en ursäkt för bristen på yttrandefrihet och att den hindrar invånarna från att se hur dåligt den inhemska industrin fungerar.

Samtidigt är allt fler av exilkubanerna i USA positiva till en lättnad av sanktionerna, och starka affärsintressen har börjat klaga över att europeiska och kinesiska konkurrenter tar kontroll över en marknad bara några mil från den amerikanska kusten.

Inte minst de ännu oexploaterade kubanska oljefälten i Mexikanska golfen lockar eftersom provborrningar gett indikationer på att det kan röra sig om stora fyndigheter.

Raúl Castro erbjöd veckan före jul en process där länderna utbyter "gester". På direkt fråga om vad som ska hända med de politiska fångarna på ön svarade han frankt att om USA friger fem fängslade kubanska spioner kan Kuba skicka över fångarna till USA "med familjer och allt".

Erik de la Reguera

DN 2008-12-31