BUENOS AIRES. Gangsteruppgörelser, massavrättningar och en våg av kidnappningar har det senaste året satt skräck i Mexiko. Men allt fler mexikaner protesterar nu öppet mot barbariet – och mot de politiker som förefaller stå handlingsförlamade inför det.
Natten till lördag hittades 24 livlösa kroppar i kommunen Ocoyoacac, ett par timmars bilfärd från Mexico City. Samtliga offer var unga män som hade bundits och dödats med nackskott, i vad som av myndigheterna beskrivs som en uppgörelse i den undre världen.
Bara i år har fler än 2400 liv krävts i kriget mellan de två stora allianser av karteller som slåss om narkotikasmugglingen till USA. Protesterna mot våldet växer nu snabbt i Mexiko.
En pressad president Felipe Calderón säger sig vilja se någon form av medborgargarden och verkar inte vara helt främmande för ett återinförande av dödsstraffet. Calderóns strategi att sätta in armén mot maffian tycks samtidigt ha misslyckats, för trots att tusentals soldater i dag är stationerade i ett tiotal delstater trappas våldet bara upp.
När han kom till makten 2006 lovade Calderón att göra kampen mot den organiserade brottsligheten till sin främsta uppgift. Men hans kritiker menar att det inte går att få bukt med maffian bara genom att jaga kartellernas Ledare – man måste också slå mot brottslingarnas finansiella tillgångar och deras beskyddare i den politiska eliten.
För att säkra en majoritet i landets kongress har Calderón sett sig tvungen att sluta en allians med det gamla maktpartiet PRI, som har sällsynt väldokumenterade band till den undre världen. Och så länge Calderón drar sig för att gå hårt åt de borgmästare, guvernörer och kongressledamöter som mot ansenlig ersättning skyddar den ena eller andra kartellen, lär kampen mot maffian gå fortsatt trögt.
Offren för våldet är i allmänhet poliser eller medlemmar av rivaliserande gäng, men allt fler utomstående drabbas också. Tortyr och brutala avrättningsmetoder är vanliga: många är vid liv när de halshuggs, en ”de rullande huvudenas politik” som är tänkt att sätta skräck i motståndaren.
Kartellerna har tungt beväpnade torpeder som inte sällan har en bakgrund i det militära. Många av medlemmarna i Golfkartellens väpnade gren ”Zetas” tros exempelvis ha fått sin utbildning i de guatemalanska specialtrupperna ”kaibiles”, som begick grova människorättsbrott under inbördeskriget i Guatemala på 1980-talet.
Samtidigt ökar antalet kidnappningar, en verksamhet som flera av kartellerna ser som en lukrativ bisyssla. Det fall som uppmärksammats mest på senare tid är kidnappningen av den fjortonårige Fernando Martí, en känd företagsledares son som dödades av sina kidnappare, trots att familjen betalade lösesumman.
När det framkom att flera av förövarna troligen var poliser väckte det avsky, inte minst i medelklassen som nu verkar vara på väg att vända sig bort från Calderón. Att maffian har infiltrerat statsapparaten underströks också nyligen av chefen för Mexikos säkerhetstjänst, som sade att personer på ”hög politisk nivå” troligen har kopplingar till kartellerna.
Erik de la Reguera
Fakta:
Bara i år har fler än 2 400 människor mist livet i det maffiarelaterade våldet i Mexiko. Sedan president Felipe Calderón kom till makten för två år sedan har han satt in militären i bekämpningen av maffian. Men hittills har det bara bidragit till att våldet ökat, då de rivaliserande gängen inte är sena med att ge sig in i de områden som armén lyckats rensa.
Två stora allianser av karteller står mot varandra i ett krig om smuggling och distribution av framförallt kokain. Den ena av dessa leds av Joaquin "El Chapo" Guzman, och den andra – kallad Gulfkartellen - har på senare tid kommit att domineras av den paramilitära gruppen "Zetas".
Publicerad i DN den 14 september 2008.
