Morales stannar på sin post

MEXICO CITY. När de första vallokalsundersökningarna efter söndagens ödesmättade folkomröstning i Bolivia kom natten till måndagen kunde president Evo Morales andas ut. Han får av allt att döma sitta kvar på sin post.

Frågan som de fyra miljoner röstberättigade bolivianerna fick ta ställning till på söndagen var laddad: skulle Evo Morales få regera vidare mandatperioden ut, eller var det dags för nyval?

Enligt den vallokalsundersökning som tevekanalen ATB gjort svarade 56,7 procent av väljarna ja på den frågan.
Därmed ser socialisten Morales inte bara ut att få sitta kvar som president, utan av allt att döma har han också ökat sitt stöd bland befolkningen sedan han valdes i december 2005. Då röstade 53 procent av väljarna på Morales.
Presidenten hade i förväg framställt omröstningen som ett val mellan fortsatta nationaliseringar och "den gamla sortens nyliberala politik".

Inte oväntat ringlade därför köerna långa utanför vallokalerna i Morales fattiga hemregion Chapare.
- Tidigare kände jag mig som en slav. Men nu känner jag att presidenten står på vår sida, sade indiankvinnan Delia Chinchaya till nyhetsbyrån Reuters.

Initiativet till folkomröstningen togs för några månader sedan av presidenten själv. Den segervisse Morales hoppades på så sätt få överhanden i den maktkamp som förlamat landets institutioner de senaste månaderna.

Hans vänsterkoalition besitter visserligen en majoritet i kongressen, men i landets senat har presidentens förslag ständigt stött på patrull. Det har tvingat honom att använda sig av presidentdekret för att kunna genomföra nationaliseringen av naturgasutvinningen, höjningen av pensionerna och andra reformer.
Samtidigt kontrollerar högeroppositionen de resursrika regionerna i östra delen av landet.

Flera av dessa provinser har på senare tid röstat ja till långtgående självstyren, vilket hotar regeringens skatteintäkter.
På söndagen tvingades guvernörerna genomgå samma sorts förtroendeomröstning som presidenten och Morales hoppades därför bli av med några av sina motståndare. I vallokalsundersökningarna fanns dock inga uppgifter om hur dessa lokala folkomröstningar utfallit.

In i det sista har en juridisk strid rasat om vad som egentligen krävs för att en guvernör ska bli avsatt. Internationella valobservatörer från de amerikanska staternas samarbetsorganisation, OAS, har uttryckt oro över att olika tolkningar av vallagen finns.
Men samma observatörer hade inget att anmärka på själva utförandet av valet.

Erik de la Reguera

DN 2008-08-11