Protester mot Farc-gerillan del i colombiansk offensiv

BUENOS AIRES. Kanske över en miljon colombianer demonstrerade på måndagen för att visa sin avsky för Farcgerillans kidnappningar. Protesterna, som initierades av en Facebookgrupp, ger president Álvaro Uribe vind i ryggen i sin militäroffensiv mot gerillan och i det allt hetare ordkriget med Venezuelas president Hugo Chávez.

Frågan är om någon grupp i det internetbaserade sociala nätverket Facebooks historia fått större genomslag än den som initierade måndagens protester i Colombia.

Det hade pratats om dem i veckor innan de ägde rum. Medierna var exalterade till max. Och snackisen på arbetsplatserna i huvudstaden Bogotá var: "ska du gå med?"
Svaret blev i många fall ja.

Manifestationerna mot Farc­gerillan blev bland de största i landets historia: det exakta antalet deltagare skiftar beroende på vem man frågar, men Bogotás socialdemokratiske borgmästare Samuel Moreno uppskattade på måndagskvällen att mellan 500.000 och en miljon demonstranter tågade på olika håll i huvudstaden.

"Inga fler kidnappningar, inget mer Farc", ekade slagorden i många städer i Colombia och runt om i världen.

Förklaringen till genomslaget för de enligt egen utsago "politiskt oberoende" nätaktivisterna är åtminstone delvis att Colombias president Álvaro Uribe snabbt gjorde deras sak till sin.

Regeringen har öppet stött uppladdningen inför protesterna, och från flera städer i Europa kommer uppgifter om att torgmöten ska ha varit orkestrerade av colombianska ambassader.

- Det här är propaganda, helt organiserad av regeringen, sade den kidnappade fransk-colombianska presidentkandidaten Ingrid Betancourts syster Astrid i Paris.

Hon och många andra av de anhöriga till de drygt 700 kidnappade som sitter i Farcs djungelläger har varnat för att protesterna kan polarisera konflikten ytterligare och därmed minska utrymmet för dialog och nya frigivanden. Men det råder inget tvivel om att de flesta som demonstrerade i Colombia på måndagen var genuint övertygade.

En pressad ledning för Farc-­gerillan förklarade i helgen att den har för avsikt att på nytt frige några personer ur sin stora gisslan. Den här gången handlar det om tre kongressledamöter, som uppges lida av hälsoproblem efter sin långa tid i djungeln.

Venezuelas president Hugo Chávez förklarade sig vara villig att hjälpa till med frigivandet, för att garantera gerillasoldaternas säkerhet.

Álvaro Uribe är utan tvekan den som gynnats av måndagens protester, som han ser som stöd för sin hårda linje mot Farc.

Sedan sitt tillträde 2002 har han försökt krossa gerillorna med vapenmakt, en taktik som hittills gett framgångar i form av att de stora vägarna nu är farbara, tillväxten har ökat och gerillan pressats in i djungeln.

Men Farc är långt ifrån besegrade. Trots sin "strategiska reträtt" har de fortfarande drygt 15.000 man i sina led och den lukrativa kokainhandeln håller dess kassa­flöde intakt. Kidnappningarna av civila fortsätter också, även om militäroffensiven försvårat denna del av gerillans affärsverksamhet.

Farc vill få till stånd ett fångutbyte på neutral mark, som en start på fredsförhandlingar som skulle kunna ge dem ett militärt och politiskt andrum. Första steget är att utväxla 44 kidnappade politiker och militärer mot omkring 500 gerillamedlemmar.

Men även om Uribe har sagt sig vara positiv till ett fångutbyte, verkar han i nuläget inte vara beredd att byta svärdet mot pennan. Måndagens demonstrationer lär inte ha ändrat på den saken.

Erik de la Reguera

DN 2008-02-05