Medieklimatet i Venezuela

Det finns anledning att gå närmare in på medieklimatet i Venezuela, då det verkar finnas en utbredd uppfattning att det är nästan lika stängt och censurerat som på Kuba. Så är det inte.

Visst finns det oroande tendenser i landet (främst Chavez ständiga utfall mot oppositionella medier), men situationen för medierna är ändå väsensskild mot Kubas totala censur.

Alla som satt sin fot i Venezuela vet att den liberala och konservativa pressen fortfarande har en stark ställning. El Universal och El Nacional, de båda tyngsta morgontidningarna, är kraftigt Chavezkritiska och flera privata TV- och radiokanaler, bland dem Globovision, har också en stark bias mot Chavez.

Å andra sidan är de statliga mediernas rapportering minst lika ensidig, fast då vänd mot oppositionen.

En intressant undersökning av Tomas Andersson Odén, medieforskare vid JMG, Göteborgs universitet, och den norske journalisten Stein Ove Grønsund visar det här med siffror. De har studerat 1 600 nyhetsinslag i TV, mer än 1 100 radionyheter och strax under 1 000 tidningsartiklar i ett tiotal olika medier under november månad.

Tomas Andersson Odén skriver: "Vi har inte vid något tillfälle specifikt pekat ut de statliga – eller de privata – medierna som bättre eller sämre. Problemet är att idén om allsidig nyhetsrapportering har dålig förankring i de stora venezuelanska medierna, vilket innebär att allmänheten har haft svårt att bilda sig självständiga uppfattningar inför söndagens folkomröstning."

Chavez har en dålig vana att kritisera de oppositionella medierna offentligt. Ibland är kritiken så hård att den riskerar att leda till självcensur. Och en hårdare förtalslagstifning har fått många chefredaktörer att hålla lite hårdare i sina journalisters tyglar. Men det rör sig inte om någon direkt censur från statens sida.

TV-kanalen RCTV:s "nedstängning" tidigare i år väckte uppmärksamhet över hela världen. I teknisk medning stängdes kanalen dock inte ned. Dess sändningstillstånd i marknätet gick ut och regeringen valde att inte förnya det. Det kan man tycka vad man vill om, men måhända var det inte så konstigt mot bakgrund av att RCTV öppet stödde militärkuppen mot Chavez 2002. RCTV fortsätter att sända i kabelnätet.

Chavez hot i fredags om att släcka ned Globovision om kanalen publicerar en exitpoll innan vallokalerna stänger i dag, söndag, kan även det tyckas överdrivet. Men en sådan publicering kan - som de flesta publicister är medvetna om - påverka valutgången.

Däremot är Chavez utbrott mot spanskspråkiga CNN närmast löjeväckande och visar på hans grad av paranoia. Kanalen gjorde bort sig när en skylt från ett tidigare inslag, där det stod "vem dödade honom?" av misstag hängde kvar över ett inslag som handlade om Chavez. CNN har bett om ursäkt och fortsätter att sända från Caracas.

Självklart finns det skäl att oroa sig över tryck- och yttrandefriheten i Venezuela, särskilt om den nya grundlagen går igenom. Chavez vurmande för Kuba, bristen på oberoende för de statliga medierna och presidentens allt aggressivare tongångar mot oppositionella medier är alla oroande tecken. Men att jämstalla situationen med Kubas totala censur är att hamna långt i från verkligheten.

DN1 DN2 DN3 DN4